Aftonbladet – 8 maj 1832, sida 2

pA Fortsättning från gårdagsbladet af brefvet från IFestergöthland?: Det är med verklig förundran som vi här nere på orten ee farit af Svenska Minerva, att hemmansklyfuingens alltför stora ute sträckning är enda orsaken till jordbrukarens vanmakt. Många obesutenheter hafva visse re ligen de sednare åren tillkommit derigenom att obemedlade personer nedsatt sig på allmänningarna, der de gjort rödjningar och intägter, hvilkas afkastning i svaga är varit otillräcklig att föda åboernez men dessas sammavräknade antal kan på sin höjd uppgå till 1000 i båda Westgötlha-Länen, då lik väl befolkningen i samma Län kan antegas till minst 347,000. Redan detta enkla argument bevisar således arithmetiskt en fullkomlig brist på sekkännedom hos Minervas Författare och alla dem, som hennes anspråkae fulla ton förledt att qväda efter samma lösa fras utan närmare uudersökningar. Hu: udant är deremot verkliga förhållandet? De som bo i orten veta, att då, för 12 å 15 år sedan, en bonde ansågs temligen bergad på 4-8:dels och fullkomligt på 1-4:dels bemman; så fordras numera, som mon ser af uppgifterve i N:o 64, ett halft, ett helt, ja flere hemman, för att vera besutten, Såsom ytterligare exempel bärpå vill jag medilela följande, i fall det intresserar Tit, att införa. Nils Månsson i Ek af Skarsta äger: 1-4 dels mantal Ek; hälften deraf kan ej förses med utsäde. 1-8 dels mantal Råckagårdens öde sedan tvänne år. 1-4 dels imtl Dönstorp faller äfver i ödese mål, 1-4 dels mtl, Håkensgården, såldes för — 233 Rdr 16 sk. Riksgälds, förut öde. 1-4 dels mtl Bojigården, öde sedan tväne ne år. Samme Nils Månson ägde i inteckning för öfver 400 Rdr Riksgälds i 1-3 dels mtl Tome ten, utimnätt för kronoräntor och Lånespannu måls-medel, men mäktade ej inköpa hemmanet, ehuru ipgen anuan betalning kom i fråga derför, än dessa kronorantor, utan måste gifva största delen af sin fordran till spillo, ty hemmanet såldes fö 200 Rdr b:cos Harat synes, att alla dessa hemmansdelar title sammans icke utgöra en besutenhet. Uti ett sednare N:r af Aftonbladet har jag blifvit varse några anmärkningar emot mitt bref, af Herr Brukspatron Wolhath Thams Dessa hafva, till största delen, blitvit af Ti, så vederlagda, att föga mera derom beböfts. ver sägas. Jag will blott tillägga i atseende 4