jemförelsevis emellan närvarande tid och den före år 1909. På ena sidan påstås att utskylderne i sednare tider blifvit snarare minskade än ökade: det är sannt, 2) men skulle ensamt icke bevisa något mot klagan öfver deras tillökta tyngd, om förmågan elier viljan att betala blifvit i ett större förhållande minskade. På andra sidan yrkas, att Statsutcifterna äro betydligen ökade, äfvensom att utskylderne äro för folket tryckande och förstörande. Det förra yrkandet är på det hela ogrundadt, så framt man tar i betraktande myntvär dets fall och varuprisens stegring, ) 3) och i sådant fall kan klagan öfver tryckan: de och fänstör rande utskylder måhända endast ådagalävg: dels mångas sijelfförvållade fattigdom, dels ti dehvarfvets lynne, att mera alse egna njataingar, än allmänna behbof. Verkliga tförhållandet härmed är ej så lätt att genom blotta zilferberäkningar utröna. hälst di ziffrans be tydelse ständigt gäckas af ett vacklande myntvärde. Imellertid torde det oiika beloppet af resterna å Landtuppbörden för olika år lemaa cn någorlunda säker ledning för omdömet, rösande utskyldernas relativå tyngd, i hvilket afseende må nämnas, att resterne sedan år 1321 (med undantag af 1820, då Riket hen söktes af en allmännare missväxt och höga markegångspris ökade Upbjirdens belopp,) vagan, huruvidr utskylderna för närvarande äro för höga, ingalunda med någon nölvändighet beror af deras förhållande pi en annan tid, utan på den förmiga som nu äger rum att bära dem. I öfrigt (innes visserligen många i somjlika med insändaren anse all undersökning öfver detta änne icke blott öfverflödig, utan tråkig, ja till och med förarglig. 2) Tvärtom: det är icke sannt. Bevisningen härför ba vi lemnvat i flere nyligen införda artiklar. Den ordinära bevillningssumman är icke ökad; men det är erkändt, i de officiella upplysningarna, att utgifterve nu äro hälften, eller i vår tanka, rättare dubbelt högre nu, än 1809, och hvarifrån skulle medel härtill tagas, om ingen betalte dem? Af intet blir intet, ) Se ett Postoch Inrikes tidninggn nyligen åtföljande bihang med titel: Någ: a anmärkningar 1 avledving af Stats-regleringsartikeln i Aftonbladet N:o Ir; i hvilket bihang ådagalägges, att den verkliga numerära tillökningen i Statsutgiferne sedan år 13093 uppgår ill omkring 52 proc., då deremot myntförsimringen sedan dea tiden utgjort 100 proc, beräknad blott efter sednast fastställde myntbestämnings grand. Följande korta tillägg, rör ande allminna Bevillningen vid hvarje Riksdas, med apps gift på dåvarande kurs på Hambarg, samt inarkesånes-priset åa det hufviädsat! i saste