Aftonbladet – 28 april 1832, sida 3

IUI, SUI SC OKI 1115 25 VEPPYVIGUD fel ka berg, på roten ruttnande skogar, och yttra: J ären för många, J kunnen ej föda er under missväxtåren Oss synes att man ock då är skyldig fortfara så här: Som J ej egen rätt, att köpa säd af andra folk, när himmelen låter sin rättvisa drabba edra stolte men kraftlöse herremän, och som J besvären dem och oss med tiggeri, klagovisor och edert arma, hungrande utseende: alltså fån J ej ega ett eget hus, ty då giften J eder och aflen för mycket; ej en egen täppa, ty då arbeten J ej för blotta maten i edra trasor på herregården; ej rätt att arbeta som i viljen, ty då bjuden Jej ut eder mer än I å 2 dagar i veckan, och hvilen, som vi, de öfrige! Ropen ej på oss om nöd, ty det är ej vårt fel, utan edert, som ären så många! Väl Ligger der ett sköut fält, der 100:de kunde föda sig uppå, men det tillhör en, som har mer än han behöfver bruka; väl finnes der ett vattenfall, som kunde gifva arbete åt tusende händer, men vi hafva ännu ej utredt, om en anläggning der skulle vara till förfång för qvarnenr der nedanföre; väl finnes här en ymnig grufva, men skogarne äro indelade till några vissa bruk, och dessa hafva lagt ner sin tillverkning, emedan de icke kunna göra en säljbar varaz väl finnes här en skog, som skulle kunna gifva eder förtjenst af huggaing och kail-nivg, men timret får ej säljas till utlänningen, sågarne kunna icke bereda afsättlige bräder, ach kolen måste hembjudas åt det der Bruket, som icke kan betala mer än några skilling lästen. Väl är här nära invid en. stad, men der äro arbetarne redan indelte, på det enhvar må kunna fira frimåndag och passera dagen på klubbar och källare, hvarföre inga flera tillåtas der nedsätta sig; der 1 staden bygges visserlizxen mvcket, men på det att murar betarne aldrig skola behöfva lära sig annat än att mura, och ändå hafva födan under vin tern, då de ej kunna mura, hafva endast vissa persoaer rätt dertill, och de äro behörigen inskrifoe hos mästare, som stå och se på arbetet, Och andra tillfällen till förtjenst finv— nas der cj; ty der bor blott tvenne slags folk z de soi hafva förlager, och dessa göra: ingen ting, samt de som kunna göra någonting , och de kanna ej skaffa sig förlager: i andra länder få de ej söka kapitalerna, och inom eget land få de väl söka dem, men kunna icke finna. Dessutom, om J ock erhållen arbets förtjenst vid fabriker och större företag, så veten J ej huru J skolen arbeta. J önsken väl veta det, men i hafven ju ej lärt det, och icke hafva vi tid och tillfälle att leda ederz3 vetenskapsmannen har fullt upp att göra, för att i kunskapens nämn supplicera, sollicitera och vigilera för en tjenst med lön af det allmänuna, der han sedermera är förtjent att få sitta i hugo och ro, fan hinner således ej, att upplysa de kunnigare och färmögnare klas— serue ibland eder om menniskokrafternas, ma chineriernas och naturalstrens rätta använd ningssätts och dessa folkklasser hafva ju i alIa fall hvad de behöfvar? de synas ju ej en ing ibland eder, eller höras ej tala för eder. iUledes bören J sjelfve veta att lära eder, hr ra Iran Så