öfverallt uppbådad, och redan påföljande natten till den 7:de samlades talrika skaror beväpnade landtmän kring Gelterkinden och anföllo de der stationerade trupperne. Denna fäktning fortsattes, under oafbrutet nytt tillopp af landtfolk, ända till den 7 middagstiden Landtfolket var utom sig af raseri, och allt harangerade af de till stället hastigt auvlände representanterne la Harpe och Merck var förgäfves; likaså uppställandet i slagordning af edsförbundets på stället varande trupper, som också ej utgjordes af mer än 3 companier infanteri. Bönderne ropade med en mun. att de ej skulle åtskiljas, förr än stadstrupperne blifvit nedgjorde till sista man. Under striden uppbrändes af bönderne tre betydlige byggnader, hvaribland en sidenfabrik. Vid middagstiden funno Baslertrupperne tillfälle att bemäktiga sig en kulle, från hvilken de retirerade till Frickdalen, der de åter lastade sina vapen på de medförde vagnarne och under nattens mörker öfver Säckingen återvände till Basel. I Gelterkinden föröfvade landtfolket efter troppernas aftåg flere våldsamheter; flere hus uppbrändes, andra plundrades m. mm. Den öde anlände ÅAargauertrupparne till Baselska grän-seu der de afvakta representanternes befalluingar. Händelserne må utveckla sig huru som helst, så kan det ej nekas att styrelsen i Basel ådragit sig en svår ansvarighet derigenom, att den genom sin oböjliga egensinnighet ännu ev gång uppkallat folkfanatismens dämon och måhända gifvit lösen till ett allmänt borgerlist krig i Schweitz. Baslertrupperue hade för att skyndsamt först nalkas Gelterkinden och, efter sin motgång, återvända derifrån till Basel, företagit sig att passera öfver en del af Badiska gebitet. Anetoriteterne i Badiska köpingen Lörrach hafva häremot ingifvit protest. YR