Aftonbladet – 26 april 1832, sida 2

nen alt lägga en del af nyssvämnde skillnader vill den äldre Riksstaten, uch subtrahera en an nan odel från oden senare Riksstaten leda sig till helt andra butvudsummor än de som fisnas i de räkenskaperna, endast för att få proportionen dem emellan något mindre, synes mera inkrångla och förvilla, än upplysa rätta förhållandet. Granskar man åter hvar för sig de poster, goes nom hvilkas tilläggning eller uteslutande bihkangsförfattaren kommit till ett så skiljaktiut resuls tat ifrån tablåen, så befinnes det att de tåla en ansenlig afprutning. Vi vilja härvid, för att icke alltför mycket öka vidlyftigheten af denna replik, endast i förbigående framställa vågra frågor, som blifvit lemnade outredda. Förf. har först upptagit såsom tillägg i 1309 eller rättare 1810 års Riksstat skillnaden emellan det pris, hvartill alla indelta räntor och sparnemål upfördes då och i 1830 års statsreglering. Derjemte har han, utan att anföra någon orsak, ibland förminskningen å 1530 ars Riks-Stat upptagit ett sam manräknadt belopp af 357,127 Rir. som likaledes säges hestå af indelta räntor samt indelt och oindelt spannemål. Hvarföre är icke o:saken till denna dubbla beräkning af samma slags artiklar upplyst? Har sisträmnde belopp förut icke vas rit i Biks-Staten upfördt? Detta hade då åtminstone hordt serskildt nämnas, att förekomma otydlighet. Vi anmärkte i N:o dt, att rättvisan fordrade erkänna det omkring en half millions förhöjning på hvardera af 2 och 3 hufvudtitlar na hade uppkommit igenom räntors öfverflyttning på statsverket, hvilket rättare hade bordt heta statsräkenskaperna, äfvensom alt en dylik öfverflyttning hade skett på 4 hufvudtitelo ) Att viej kunde bestämdt uppgifva siffren, cller kände huru stor del som tillhörde pris skillnaden, är förlåtligt då detta ej står specificeradt 1 något af Riksdagsbesluten. Nu förekommer det, ait om vi antaga ett lika afdrag på den 4:de som på 2 och 3 titlarue, så blir summar 13 million; hvilket nästan på siffran instämmer med summan af alla de afdrag för räntor och spannemål, som uppstår genom Upplysarens kalkyl, hvilken för dessa artiklar gifvit ett belopp af 1,591,39560 Pudr. Hvarföre har deremot Upplysarea aldeles förbigått hvad vi yttrade om 4:de huafvudtiteln, oeh hvilkendera har här visat mesa ärligheten? Vidare: Upplysaren har såsom tillägg till 1809 års Riksstat upptagit 400,00 HRilr för försvarsverkets materiel, som hån säger hade bordt tillhöra nämude statsregloring, ehiuri sanima 400,000 Rdr först är 1812 anvistes alt utga äfven för de förflutna åren Mara kan det, som anvisas vid en sednare Riksdag och först derefter utgifves, räknas till anstagen vid en föregående, då frågan år att bestämma de verkliga utgifternas helonn? Kan ett sådant beräkningssätt kallas att upplysa : När blef allmänna Indragningestaten rikoad till huafvadtitlarna? Att dess belopp beror på tillfälliga omstän ligheter, dödsfall, ällrve emhetsmins alskedstavande mm mm wav dara