Aftonbladet – 7 april 1832, sida 3

ia alegivsgk: Ett med sista Posten avkommet Nammer af Le Temps innehöll följande berättelse om den förut I värt Blad nämnda ancifvelsen af Fru Courlenay mot den ryktbara OC unell. Vid Lord-Majorns audiens i London inställ de ig nyligen en välklädd dame,som syntes halva varit vacker, omen namera på sextionde året kunde sjunga med spågumman: ID. ?Fast jag nu är lik en gammal häxa, PVar jig förr som blomman i sin vär. ållord, sade denna dame, som var fru Cuuriznay Jag kommer för att söka upprättelse för den mest broitsliga amäxssning, bvaröfver en person af mitt könv och min rang uågonsin kan beklaga sig. Det är snart femton år sedan som jag dukade uvder för den svartaste tnisacts men konsideetioner ar månsfaldig natar haiva älogt UTs tvstned. 108 ville icke störta i opinionen en mt, bvars Stindaktiotbet i att uppsualtaalla dva borge:liga och reliviösa fribeien samt i att verka för Kathollkernas e nancipatioa gjort hosom nDamuakuvnis I bela Baropa. Spara Era dölelnivgar Min Fru albiöt Lord-Majoru, och gå Uti saken. Dessa iolecdningar, svarade Fiu Courtenav, kunna hafva sin nytta; ty det är den rykte hare OCoanell, denna lvsande imed!em af Pars Jamentet, denna Katbolicismens kämpe och chef för. Auti-Unionisterna, som jag kommer alt anklaga hos rs Herrlighet. Lord-ålajoru. Ännu en vån, Min Fru var god ech gå till saker. Hivarföre spi Oe -I La