Aftonbladet – 5 april 1832, sida 2

den 3 April. Vi återkomma i dag till svaret på den i Tisdags meddelade insända artikeln ,i anledning af de förut lemnade uppgifterna i i N:o 64, på några hemmans beskattning. Den insända artikelns författare, som syntes mindre belåten med dessa uppgifter, ville, som Läsaren erinrar sig, dels påstå, att elt dylikt förhållande icke fanns i någon annan ort af Sverige, hvilket vi dock i en not vederlade medelst hänvisning till de statistiska tabellerna öfver en socken i Nerike; dels sökte han med några, 3 hans egen tanka osvikliga uppasifter bevisa, att utskylderna alldeles icke blifvit förhöjda sedan 1809, och den klagan, som man från e liberala hör yrkas öfver jordbrukarnes belägenhet , sålunda vore obefogad. Vi kunna väl icke medgifva, att den frågan, huruvida den stora massan af jordb:ukare är för hårdt beskattad, helt och bållet beror deraf, huruvida skatterna blifvit förhöjda sedan 1809 års Riksdag. Om också detta icke hade skett, men det skulle visa sig, att utskylderna redan då allmävt erkändes såsom öfverdrifna, så skulle redan den blotta omständigbeten, att de sedermera icke minskats, bevisa att man under hela den efterföljande tiden, på nära ett fjerdedels sekel, med alliför litet alfvar tänkt på botemedel emot ett oudt, som redan då uppenbarade sig. 1309 års Ständer yttrade på ett ställe i Riksdagsbeslutet, att de funnit staten — — tryckt af bördor, som endast kunde jemföras med dess faror. — — På ett annat ställe i sanima Riksdagsbeslut uttryckte Ständerna sin önskan, att Statsverkets — — utgifter måtte kunna minskas genom säådane indragningar och besparingar, som stodo att förena med Riks-Styrelsens tillbörliga handhafvande Sc. och för att bestämdt kunna utröna, i hvilka delar af de till Riks Styrelsen hörande verk och stater någon inskränkning borde äga rum, hade Ständerne — — uppdragit åt Kongl. Maj:t att z detra ändamål förordna en komile för utarbetandet af en fullständig lan so... 1809 års lagstiftare insågo således redan på sin tid och erkände håagtidligen, att minskning i statens utgifter var i bög grad påkallad af bebofvet. Nu frågas: har någonting sedan 1309 verkligen blifvit gjordt att åstadkorima en sådan minskning? Och svaret härpå vore ensamt tillräckligt att bestämma hvyilkendera har rätt, vi eller Insändaren, Oaktadt ingen lärer förmå bestrida giltigheten af dessa slutsatser, skulle vi likväl mycket förebrå oss, om vi behöfde tasa ät oss Insändarens påstående: att klagan öfver en ökad beskattning endast kan vara föranltedd af okunnighet om verklisa förhållandet, Vi kunna försäkra Läsaren, att vi aldeles icke misstagit oss, då vi instämt i deuoa klas san. ? Tan Am vi 3 woarldeliga fall Ala card tas