Aftonbladet – 3 april 1832, sida 3

ningen; men denna tanka ar, som sa mycket annat i vårt statsskick, halft ljus och halft mörker, balft sublim och halft absurd, halft alfvar och halft skämt. Det hör ej hit attundersöka, om denna ej blott lysande, men äfver sublima tanka kunnat realiseras på ett rimligare sätt. Det hör blott lit att visa det sammanhangslösa, att icke fordra och icke förutsätta kunskaper och upplysning hos en fri och lagstiftande Nation, men med stränghet fordra den hos de få personer, som de jure ej äro annat än verkställare af Nationens föreskrifter, Man må hafva rätt uti denna senare fordran, det var dock ej detta ensamt man bort fordra. — Man begär på samma sätt, att alla emhetsmän skola aflägsnas ifrån representationen, och man kan åter hafva rätt; men huru skulle en representation i Sverige ens till skeoct för närvarande kuona existera, om ej den I sordes möjlig genom de derntt upptagna em Oi betsmän? Maa fordrar grundligare kunskaper, ja skärpta garantier derför hos dem, som ingå på eanhbetsmannabanan; och man bar fullkomlot rätt; men man fordrar inga — alls inga — hos represenlanterne, som behöfva dem högre, djupare, mera filosofiska än de. En HDauion, som är fri och lagstiftand-, måste redan derigenom anse vetenskaperne och applysningen, i hela deras fullkomlighet, ej i deras cocyclopediska skymning, såsom sin största, sin vigtigaste angeligenhet. Dess lagar biifva arnars blott en gissel för den sjelf, och desss fiket blott en plågo-ande, hvilken den förr? eller sednare önskar blifva qvitt. Denna upplysning måste ej tillhöra ensamt de lydande, verkställande embetmännen, utan framför alit dess principaler, Ben måste vara nationak. Våra bilduivos-anstalter måste icke vara emb-etsmanna-skolor, bvartill man olyckligtvis allt jumt vill göra dem. Embhbetsmännen böra viger serligen ntgå utur deras sköte, men liksom folket utsår derutar, och liksom de utså ifrån folket. Skolor kafva vi nog, och utvägar för deras underhåll bvorken felas eller äro svåraalt finna. VUtmärkta lärare hafva vi äfven vog, bundnse endast ej blott genom disharvmo-: nien i värt statsskick, men äfven genom förattoingar utgångna tillfälligtvis, och sammanbundne af iugentivg inre. Ovad är hos oss änan folkskolans allmänna problem? att li a massan af folket att lia incsan I hök. fHvad är lärdomsskolans? att lära de olirde med de larde att exolicera Cornelius och Cicero. Hvar-: . ;1 sig ull måste universitetets verlsamhet sluta st så länge vi behålla vårt exemensväsen? utt att sublimera vetenskapens CoMmMpPpenaltl tik . N ro 0 sad v compendium. På fa sätt tgangoe med sta . 2 dd ir Md Per la ! Be Dh s (Cicero, och sma compen. . 1 r Ya at der, tlredda medlemmaroe al en fri och larg tland lation i allmänna tlvet, fortsätta der ide imiudelade stadierna I daqHl2dea och I cogversa tionsle et, på spektaklet och på Dike2 l . stog Ir ? . Jigarne, svra suacd sin röst land och rikep 1 b 7 ort vs Fl rag . ee . och utdela sill Omdöme bilerira värlige eter Ce OG ! ar Sveriges lit OO in hills. delta är Plagiskuöan för Duk ots 1 För Fa : o. detta är den Al 4 hvars