Aftonbladet – 28 mars 1832, sida 2

skuile, såsom inan gjort ir en annan tribun här framlägga de 24 artiklarne i Belgiska traktuten, utstyrd med de två ratifikationerne; jag trodde att han skulle lära oss något nytt om Polen; -— men nej, sakerna stå ännu, som de .todo förut; — man underhandlar. Hvad Italienska frågan angår, erkänner jag att hon är ny, och att man ej kuode meddela oss mycket detaljer derom; men man kunde åtminstone hafva sagt oss ändamålet med expeditionen till Ancona. Herr Conseljpresidenten har ingenting sagt oss af allt detta; man måste alltså tazva de utländska affärerna sådane de voro kända före hans tal; och det är ock ur sådan synpunkt jag skall betrakta dem. Och härvid förktla:ar jag, M. H. att jag hvarken vill vidröra frågan om krig, eller frågan om fred, eller frågan om propagandan. Ministrarne hafva velat freden; de hafva sagt till utländaingen: hvarföre vär Ni uti fred med restaurationen? Jo, derföre att dennes system öfverensstämde med edert. Nå väl! vi skole äfven antaga restaurationen system (knot i centrerna), vi skola bibehålla både dess principer och männen (nytt knot i centrerna; till höger: det är sanat, det är sannt!) och Ni skall då sakna all förevändning att börja ett krig. Sen der det språk som man fört till fråmligen; det är på ett sådant system som man byggt hoppet om freden. Om jag hade att theoretiskt granska systemet i sig sjelf, skulle jag säga, att det hvarken skall gifva oss fred utom oss eller lugn inom oss. Men theorierna äro ofta illa förstådda, och likaså ofta illa utförda. Jag föredrager att granska systemet i dess resulhater. Om dessa äro goda, böra vi göra rättvisa åt systemet; men om resultaterna äro elaka, om de äro oroande för vår framtid, böra vi öfvergifva detsamma, och det ju förr, desto bättre för Frankrike. Sedan Julirevolutionen bafva tre stora revolutioner fullbordats i Europa, eller äro på punkten att fullbordas. Dessa omälliga revolutioner förändra alldeles vår ställnivg. Det är icke mer fråga om frihet eller om propaganda, utan om vår framtid. fader ingen evok af vår historia har änvna nåsonv revolution inträffat, utan att Frankrike dragit sit fvuktansvärda svärd. Talaren genomzeick nu revolutionerna i Bel gien, Polen och Ryssland. fan visar, burn masterna tåla empietemens, som de aldrig skulle hafva tillåtit, om deicke varit intagna af förenad ovilja mot Frankrike, — Såilanda fortfor han, har Ryssland ökat sin mast me Polen, Prenssen med Tyska förbandet ach Österrike med Italien. har det vunnit? Belaien är under Englands inflytande; man bar deaf gjort en neatral stat; det vill säga en stat, som ej skall kuna me vv Åena Eraokr ke, hvad ö a förena sig med oss utan Med en annan marcts . o ? DD I tillåtelse, Sålunda utvecklas de tre revoluntiaonerna en ss PP 1 ee