I en Tysk Theatertidnving läses följande: En arbetare vid ettstenbrott på ön Öland i Sverige omkom förliden månad (Februari) på ett rysligt sätt. Ett stenblock lossnade från brottet, just under det han låg och hvilade sig efter arbetet. Att döma af den belägenhet, hvari han sedan anträffades, hade han varit i begrepp att springa upp för att undkomma faran; men den rullande stenmassan uppnådde honom dessförinnan, krossade hans begge armar, och fasttryckte dem till jorden. Den olyckliges hustru väntade om aftonen länge förgäfves på sin mans hemkomst. Då midnatten inbröt, gick hon med sin sexåriga son under ängsliga aningar att uppsöka honom vid stenbrottet. När bon kommer fram, ser hon en varg springa derifrån. Sedan hon länge förgäfves letat efter sin man, får hon ändteligen höra gossen ropa: Mor, si hår ligger Far och sofver! Modren skyndar dit med lyktan, börjar ruska på den liggande för att väcka honom, men hvem målar hennes fasa, då hon känner sina händer fuktade af blod, och finner ett helt och hållet söndersargadt lik! Vid anställd undersökning be