Aftonbladet – 24 mars 1832, sida 2

ryckte i Polen, köpte alla de brochyrer, som afhandlade Polska revolutionen, icke af kärlek till de liberala idger, som i dem uttryckas, utan snarare för att i moraliskt hänseende lära känna det folk de öfvervunnit. Storfursten MichaEl, som förmodeligen ej tyckte att ett sådant studium passade hans officerare och krigare i allmänhet, företog i Krakau en Generalmönstring med brochyrerne och gjorde en ståtlig Autodafe af alla de misstänkta skrifterne. Hemliga Policen är nu mycket värre än före revolutionen. General Krasinskis embetsresa genom de besegrade Gouvernementer tycks mindre hafva haft till föremål en undersökning om de härjningar kriget anställt, än att utspionera invånarnes tänkesätt och böjelser. Vid Österrikiska gränsen lät han kalla till sig Grefve Tarnowski, som i lugn bebodde sitt slott Dzikow och förebrådde honom att jemte Galiciska Adelsmänner gynna och understödja den complott, som åsyftade att mörda Paskevitsch. Ryktet om denna föregifna complott härleder sig från en Galicisk Jude vid namn Lederer, som på Fransyska ingifver rapporter till hemliga Polisen. Han och bans trosbröder, som voro med i hemligheten, ville nemligen, genom utspridande af ett dylikt rykte beröfva en Polsk libeval ett Bränvinstillverknings-monopolium, som nyligen, medelst arrende från Kronan, kommit i hans hand. I Thorn i Preussiska Polen försökte Ryssarne att uppfånga en Polsk embetsman, som från sitt olyckliga, förrådda fädernesland medförde papper, hvilka i hög grad compromettera Ryska och Preusiska politiken i afseende på Frankrike, Lyckligtvis undkom han sina förföljare och är nu i säkerhet. En annan anekdot från Ryska Spioneringssystemet, som åtminstone har den förtjensten att ega en rolig sida, hvilket beklagligen sällan är fallet med de Ryska förhandlingarne, är följande: På ett värdshus I Warschau samtalade icke längesedan tvenne Polackar, och den ene af dem försvarade mot den andre, att det i hög grad stridde mot folkrätten, om Preussen utlemnade till Ryssland de olycklige Polske kri3are som sökt en tillflykt på dess gehit: Jagz bar tillade han vid slutet af sin argumentation Grotius och Puffendorff på min sida i denna sak, och du vet väl, att de ej äro att skämta med: En Rysk policespion hade med spetsade öron lyssnat till hela det upproriska samtalet; han anmälde genåst på vederbörlig ort talaren till arrest och yrkade derjemte på de strängaste efterspaningar rörande hans begge medbrottslige, de der berrvarna som rebellen sjelf yttrat ej vore, att skimta med. Genäst voro de upplyste auctoriteterna och den hemliga policens agenter på den skarpaste spårjagt. Alla misstänkta okände ansigten i staden måste nödvändigt vara antingen Grotius eller Puffendorff, till dess omsider någon mmminrAaa flört at nada Alf dan ha AR Adine