Aftonbladet – 13 mars 1832, sida 2

ande, hvad de eljest vål kunde behöfva till less värdig ga utförande; Fördenskull hafve Vi funnit nödigt Eder bärmed i nåder kungöra , utt för sådane orsaker skull, som ofvanvtill anförde äro, Vi hädanefter platt icke velat tillåa några cessioner och accorder, af hvad namn och beskaffenhet de vara måga, och att ej ller något sådant vid Vår onåde hos oss annäles: varandes vår uttryckeliga nådiga beallning, att J vid alla förslags upprättande noga efterlefven hvad Regeringsformen derom stadgar, efter som i annan händelse allt, hvad teremot förelöper, skall på Edert egit hårda insvar stadna. Enär nu härtill kommer, att vid andra till Sivil-Staten hörande tjenster på stat än de i let ifrågavarande Circulär-Brefvet upplagna . några accorder, så vidt kändt är, icke äro inörda, eller der de funnits, nu me a äga rum; å lörer det icke anses hafva varit nödigt, att ör de förstnämnde tjensterna meddela enaianda stadganden, som nu blifvit för de sedvare föreskrifne. Vid Militär-Staten åter voro Accordet: till en del tillåtna; men i samnanhang med den nya löneregleringen för dena Stat, lärer fråga vara om deras afskaffanle, hvarom således serskildt kommer att belutas, 2:0 Insändaren frågar: Gäller förbudet enot tjensteköp vid Landt Staten, jemväl de vögsta eller sjelfva Landshöfdingeplatserna ch deräst så är (hvilket bör förmodas) wvarföre nämnas ej uttryckeligen dessa ifmpetsmän bland de öfrige, som specielt upp äknas 2 Stadganderne i 1:sta och 2:dra punkterne f det Kongl. Cireulär-Brefvet röra visserligen ifven. Landshöfdingarne, såsom hörande till Landt-Staten; men då till dessa Tjeuster af Kongl. Maj:t nämnes utan förslag och utan ramställning eller förord af något Embetsrerk eller någon serskild Embetsman, hvarinder de sortera, så kunde icke limpeligen lesse Fihbetsmön upptagas bland dem af LandtStatsTjenstemännen, för hvilka de speciella öreskrifterna, I afseende på förbindelsers afsifvande rörande accorderne, i det Kongl. Cirsulär-Brefvets 3:dje punkt äro meddelade. 3:0o Anför Insändaren: Den som ingår I ifhandling , att emot afzift — c. få afslå eller erhålla tjeonst vid LardtStaten, strafjas enligt ordalagen i 4 mom. efter alimin Lag såsom för uppsatligt tj: snstefel ce. På vad sätt skall detta stadgande vinna tilämpning på den tjensteman, som redan fått afsked? Eller i motsatt fall; om tjenteköpet upptäckes innan det går i SJullborlan och Sökanden ej förut innehaf ver anwan tjenst, huruledes skall då straff för jenstefel kunna den tjenstlöse ådömas ? Dessa frågor torde bäst besvaras genom ett var andra ställda till Insändaren, med anmolan, alt om han icke sjelf ser sig nöjaktigt unna upplysa dem, han ville af sakkun nige öka underrättelse. Dessa frågor äro: Kan i en KHeonsteman. sedan han fått asked. straf