Aftonbladet – 12 mars 1832, sida 3

Landshöfdingen i Westmanland, Fiiherre Ridderstolpe, har nyligen på Svenska språket utfärdat en kungörelse till förekommande al Resandes alltför häftiga framfart på vägarna, hvilken kungörelse en af våra Correspondenter anträffat på en Gästoifvaregård Westmwanland, samt öfversändt tilloss, såsom en vacker handling förtjent att komma till allmänbetens kännedom. Det hättiga skjutskörandet, hvaröfver allmogen, isynnerhet omkring de stora landsväsarna, så ofta klagar, torde isynnerhet hafva sin upprinnelse ifrån Konung Gustaf 3:dj-s och havs hofs exempel, hvilka under deras färder sällan fullbordade någon dagsresa, utan att hafva kört ihjel några hästar, för hvilka då en viss ersålluing I penningar var stipelerad, samt förderfvat många flera, för bvilka ingen ersättning erhölls. Denna omenskliga vana alt skena fram på landsvägarna har vål i sednare tider mycket aftagit, förvämligast derföre att mängden börjat mera än förr bära aktning äfven för allmogens rättigheter. Ävna återstår likväl mycket härutinnan att önska. Huwu ofta ser man icke extra vaktmästare eller betjenter, som köra för Embetsmän och Handlande under deras resor, ambitionera att visa sin käckhet och myndighet öfver lurken som hänger bak?, uti ett fullkomligt laglöst handterande af hans hästar, om hvilkas rätta behandling. satt de merendels äro alldeles okunnige, fvar och en vet ock hvilken för-kräckelse Djeknar, Studenter och unga Militärer äro för en skjutsbonde: I allmäntet är det högst sällan, som den i resande kör så ling osant, som bonden äger rätt att fordra enligt författningen, 15 timma på milen, och bönderne sjelive anse merendels för en kam att icke komma något hastigare fram. Mano borde likväl vid besinnande af den stora fördel å eva och) onus å andra sidau, som ligger i sjelfva möjligheten alt kunna få hästar på bestämd tid och till visst pris genom skjutsinvättvingen, icke) törgäta att bondens enda motsvarande och ytterst billiga rältivhet är, att icke få sin häst genom en skjulsning tröttsörd och stundom obrukbar 1 flera dagar efteråt. Denua allmänna erfarenhet synes hafva gifvit en giltig anledniog åt Friberre Ridderstolpe att erinra de resande om förluttningens iakttagande, och gifva bönderna tillkänna sättet, huru de må söka rättelse, när den Ofi i utan ur ett annat Tyskt blad, bvilket utgives under Begeringarnas ecna ögon,