Aftonbladet – 3 mars 1832, sida 2

RAA Tent VR De sista officielle uppgifterne innefatta att Franska armeen för närvarande räknar på krigsfot 410,000 man, hvilka enligt Budgetsförslaget kosta 250,475, 000 Frances eller något mer än 600 fr. på hvarje man, Franska flottan räknar 120 krigsskepp i segelfärdigt stånd. De aftacklade skeppen inberäknade räkna: Franska marinen 280 skepp i tjenstbart skick. Pärskamarens utskott har afslagit det från Deputerade kamaren remitterade lagförslaget om afskaffende af Ludvigs dödsfest. TI sjelfva kamaren hade discussionen öfver detta ämne ännu icke begynt, men svårligen lärer med den allmänt kända spänningen, som råder mellan de båda kamrarne, någon ändring i Utskottets förslag vara att förvänta. I Deputerade kamaren fortfar discussionen öfver budgeten. Debatterne öfver anslagen till Justitiz departementet äro slutade och Ecclesiastikbudgeten, som nu är under öfverläggning, har föranledt interessanta debatter. Ministern, Herv Montalivet, sökte, understödd af Conseljpresidenten, försvara Catholska presterskapets inkomster, men förgäfvess; med stor pluralitet har kamaren till en början på Comitdns nedsättning af Ministgrens förslag ytterligare nedprutat nära en half million francs. Herr Dupin d. ä. yttrade under discussionn, att Ministeren i denna fråga mer än i någon annan behöfde kamarens förmynderskap. Conseljpresidenten kom häröfver i raseri och glömde i sin ifver all parlamentavisk takt till den grad, att han flere gånger utropade det kamaren alls icke hade något förmynderskap att ntöfva. Sjelfva den långmodiga, lydiga centern tycktes blifva stött häröfver, och det är icke utan alt man tror detta haft ett betydligt inflytande på voteringen. (Herr Pårier bär sig ibland verkeligen åt som ett barn, det må man bekänna). Presterskapets sak är dock iallmänhet i goda händer när den är i Deputerade kamarens, ty ett, såsom det tyckes, högst billigt amendement, afinnehåll att lönerne icke skulle hållas de prelater tillhanda, som lemnat Frankrike (man nämnde bland andre Cardinal Latil, som förrättar messan i Holyrood) afslogs, sedan Herr Montalivet ganska naivt yttrat: det vore ju i alla fall en möjlighet att de kunde återvända till Frankrike och icke kan man då fråntaga dem deras inkomster. Vidare föranledde ett från oppositionen utgånget förslag om nedsättning i Seminarii-!aoslagen , en ganska liflig debatt. — Herr Guizot , sjelf protestant, atog sig med värma Citholska Seminariernas intressen. I sin ifver kallade han kamirens amendementer jämmerliga, hvilket väckis stor ovilia; han nödgades urskulda sig ned den förklaring, att han blott menat dem kamåren förkastat. Detta åter upptog: såsom ett oanständigt gyckel. Seminaristerae fingo emedlertid bibehålla sina anslag. Hr Åzfontalivet nödgades äfven försvara sitt eget anslag såsom Universitetets Canzler. — Oppositionen ville nedsätta det såväl som LUJadervisninos