säga: Abraham, af som Jag undervisades. Men ordet kan likväl nyttjas i denna kasus, endast konstruktionen förändrass t. ex. Åbraham , som jag underrättades af. P. 68. upptages! jag spå som presens conjuncetivi i fjerde Konjugationen, Men denna form finnes ej. Man kan icke säga: Jag spå eller ej, så sker det ändå icke, utan man måste använda hjelpverbet och säga: Jag må spå eller ej m. m. P. 59. säges, att verber, som jemte formen af lidande äro verkande till sin betydelse, kallas Deponentier. Denna definition är för trång. Deponentier hafva icke blott aktiv utan äfven neutral betydelse. Labor är lika väl deponens som Hortor, P, 159. står: Om subjektet utgöres af ett verbum, står det i presens i infinitivus; och p. 152, alt det verb, som är förenadt med preposition, också står i presens af infinitivus. Hvad säger då Hr Almqvist om uttrycken: Didieisse fideliter artes emollit mores; eller om uttrycket: efter att hafva feJat? Månne i dessa sattser orden Didicisse ech att hafva felat stå i presens? P. 153. Förklarings bisatserna äro såda ne som till subjekt hafva ett pronomen.,, Således skulle uttrycket: Jag läser, vara en förklaringsbisatts, ty det har ett pronomen till subjekt. Författaren har väl med sin defnition velat utmärka relativa bisattser; men äfven i sådant fall är definitionen oriktig, enär pronomen relativam kan i förklaringsbisattsen vara likasåväl objekt, agent, m. m. som subjekt. Man kan ja säga: bDoken som jag läser; Fadern af hvilken jag undervisas o.s.v. Det vore ej svårt att öka denna lista. Men det upptagna torde vara tillräckligt att fästa Författarens uppmärksamhet derpå, att väsentliga . brister böra afhijelpas i nästa upplaga af arbetet. i Hr Almqvists syntax så väl i Allmänna som i Svenska språkläran, äger en nära likhet med den i Hr Fryxells Lärobok. Som bekant är hafva också Hr Boivie, samt dessutom en anonym förf. till Svensk Konstruktionslära, utgifvit försök till Syntaxer efter läran om sattser. Den omständigheten, att alla dessa försök, Hr Boivies, Fryxells och anonymens, äro betydligt olika, så till princip som utförande, ingifver misstroende mot sattsläran ji allmänhet. Måhända hade det varit försigligare att hålla sig vid det gamla syntaktiska systemet, hvilket redan af så många års erfarenbet blifvit pröfvadt och gilladt. Hr Almqvist har inlemnat sin Svenska språklära till granskning af Svenska Akademien, hvars utlåtande äfven står tryckt framför titelbladet. Det talar i allmänna ordalag om den lärdom och forskning, Författaren nedlagt, men bokens användbarhet och nytta i skolorna förbigår akademien med tystnad. Men Författaren har endast några få år varit lärare vid större skolor, och man har grundadt hopp att en längre öfning och erfarenhet skall framdeles sätta honom i stånd! Att Iundoufsla JA fl sama ädla ta unc Arr JA I