innu försports. Grundad anmärkning kan äfven göras mot det besynnerliga förhållande, att ehuru man haft till princip att alldeles utesluta de vanliga Domstolarne från pröfningen af skriftens innehåll, ) så har Lagen likväl lemnat dem tillfälle att i flera fall tillskansa sig den ofta vigtigare pröfningen af brottslighetens grad. För Juryn framställes nemligen blott frågan, om skriften är brottslig efler ett visst moment Tryckfrihets-Ordningen, t. ex. g:de, I11:te eller 12:te momenterne i 3 S. Juryn besvarar nu frågan med Jay och hvad blir följden? Jo, Domstolen mäste företaga en ny pröfning al skriftens innehåll , för att afgöra graden af brottsligheten. Det g:de momentet hänvisar t. ex. till hela 6 Cap. 5 S. MissgerningsBaiken i allmänna Lagen, hvilket lagrum innefattar tre olika straffgrader, nemligen landslykt, spö eller fängelse; och det afgörande valet emellan dessa olika bestraffningar har Domstolen i sin magt! Likaså hänvisar i rte momentet till hela 6 Cap. Missgernings-Balen, hvilket, i de paragrafer som kunna lämpas på tryckfrihetsmål, bestämmer en mängd olika strall, från ärelöshet och landsflykt till 16 skillingars böter. Juryn dömer sålunda pott, huruvida skriftens innehåll är brottsligt, och Domstolen huruvida innehållet gör förfataren skyldig till landsflykt eller till förlust af 6 skillingar! 1 Bägge döma öfver skriftens inuehaåll ; och är jeke till och med Domstolens oröfning den mest afgörande och vigtiga? Aningen har Lagstiftaren häruti begått en ytterig inkonseqvens, eller ock är, såsom det syes, Domstolarnes praxis origtig. Då man år 12 införde Jury-inrättningen i Tryckfrihetsnäl, skedde det egentligen blott på försök, ch 1815 års Riksdagsbeslut hänsköt uttryckigen lill kommande Ständers s bepröfvande, huuvida denna institution funnes tjenlig för ändanålet, eller svarande mot nationens lynne. stt elakt tecken i detta afseende är visserlien, att Jury-inrättningen, under olika modifisationer, redan i urgamla tider fanns i Sverie, och för alltid afskaffades ), Man kan icke neka att Nämd-inrättningen var åtskilliga fördelar i saker af den tusenaldiga skiftning som tryckfrihetsmålen; men nan måste dock äfven medgifva, att det är i vögsta grad betänkligt, att utan all appell anörtro domsrätten öfver medborgares lif och ira åt en samling personer, som icke äro säyllige alt redovisa för grunderne till sina donar, och kanske ofta icke äro i stånd göra ig sjelfve reda derföre. Ännu betänkligare lfver dock detta, on man lyckas intala de m, ut de äga mor alisk rätt att döma efter godycke, oc h efter behag extendera eller inskräna de lagställen, som skola tillämpas ) ) Se 5 4. Tryckfr.-Ordn. 2) Man har tillskvifvit Ragnar Lodbrog första upphofvet till. denna inrättning, ehuru den då hade ett vidsträcktare ändamål.