Aftonbladet – 20 februari 1832, sida 2

ILL AdADe OM NATIONAL-EKONOMIEN. andra artikeln. Alla nationer söka rikedomen, och det är Stats-ekonomiens problem att visa dem vägen dertill. Men genom glömskan deraf, att rikedomarna bestå i det värde, som menskliga industrien i alla dess utgreningar och med tillhjelp af dess instrumenter gifver åt tingen, hafva de vanligen fallit i tre stora villfarvelser. Någre hafva påstått att jordbruks-näringen vore enda källan till produktion; att manufacturerna och handeln icke i sjelfva verket öka hela massan af rikedomen, och att dessa näringars idkare lefva på egendomsegarnes och odlarnes bekostnad ; de påstå i följd deraf, att t. ex. Colbert ruinerade Frankrike, genom det beskydd han gaf manufacturerna och handeln; samt ändtligen att de manufacturerande nationerna endast lefva af det salarium, som betalas af de jordbrukande. Desse erinra sig icke, att handelsindustrien kan öka produktens värde genom dess förflyttande från en ort till en annan. En bomullsbal, en last hudar eller färgträd 0. s. v. förvärfvar genom transporten en vida större nytta eller förmåga att gagna uti ett magazin 1 Europa, än uti ett magazin i Ferhambuco; transporten är således en slags förbättring som varorna erhålla. De erinra sig icke heller, att manufacturindustrien, genom den ökade nytta och användbarhet den skänker råämnena, ökar samhällets kapital; och likväl visar erfarenheten, att antalet och betydenheten af handelns och manufacturernes produkter åstadkomma vida betydligare imkomster än besparingarne af åkerbruket, Tvänne lika stora värden blifva icke olika deraf, att de äro produkter af olika slags industri: den ene producerar spannemål, den apdre en handelsvara från Indien som behöfves: lefver väl någondera af dessa på den audres bekostnad? Nej visserligen icke. Den andra villfarelsen åter består uti att påstå, att massan af ett lands egna rikedomar icke kan ökas, och att produktionen afstadnar, så snart den utrikes handeln upphör. Men hvarifrån kommer då rikedomen? Utifrån. Hvarifrån skulle den då komma på den utvikes orten? Åter utifrånz t. ex. ifrån grufvorna; det vill säga, att det slatelig:n icke skulle gifvas något annat värde, än metallernas, och att hvarken värden eller rikedomar skulle funnits före upptäckten af Peru, Den tredje villfarelsen tjenar till stöd åt en mängd föga upplysta handlandes uteslutande system, åt det bedröfliga system, som följss af regeringarna i Europa, och snart sagdt i hela verlder, Man inbillar sig, att allt hvad en enskild vinner, nödvändigt måste förloras af en annan: och att inoen nalion kan rikta