Aftonbladet – 16 februari 1832, sida 1

äed ny rättfärdi Tue ye anledning att bringa det HKessnerska diket å bane. Han besvärade sig öfver, att ded man ej blifvit befalld att ställa någon camsX tion för sig, att Regeringen aldrig fullständigt upppifvit beloppet af hans deficit, och icke träffat några anstalter till hans arreste-; randeFinansMinistern Baron Louis talade utförligt till sitt försvar. Under fortgången af discussionen, hördes från alla håll kligomål öfver de börsspeculationer, hvari Financedepartementets embetsoch tjenstemän ivläto sig. Herr Mauguin och flere andra yttrade högt sin förbittring deröfver, att man för en Statstjuf anställt subseriptioner, och hvad som var ännu värre, uppmanat alla Financetjenstemän att deri deltaga. Ministern urvsägr tade sig med svårigheten att, uti så -invecklade operationer, kunna komma ett bedrägeri å spåren. För öfrigt hade Kessner i 50 år varit i tjenst och ingen menniska betviflat hans -rediighet; Då Herr Mauguin yttrade, det Kessners Börsspeculationer varit ett alimänt samtalsämne, ropades från flera håll: förskona oss för caffehusprat. Justitie Hinistern uppträdde och förklarade, att han genast gifvit ordres om laga undersökning mot Kesmer, men på tillfrågan hvarföre, om detta verkeligen vore förhållandet, denne hikaväl fortfor att vara på fri fot, gaf Herr Barthe intet svar. Den 30 Januari upptog Herr Cabet i Kamaren Herr Salvertes den 27 gjorde framställning, rörande Kessners deficit, och fordra de ett peremploriskt svar af Styrelsen. (Megdan Herr Cabet var i tribunen, inträdde Utrikes Ministern Grvef Sebastiani i salen, för första gången efter sin sjukdom. Herr Guizot hastade fram och tryckte hans hand). Den Kongl. Commissarien för Budgets-discussionen, Herr Duchatel, begärde ordet, för att svara Herr Cabet, men en del af venstra sidan fordrade att FinanceMinistern sjelf skulle yttra sig, ty det vore icke fråga om något mindre än en direct anklagelse mot Ministrarae. kamarens President förklarade att en dylik fråga ej hade något gemensamt med Budgetsdiscussionen, men att den Kgl. Commissarien egde ostridig rätt att taga ordet öfver alla de bifrågor, som kunde uppstå jemte sjelfva hufvudsaken: Budgeten. i . Finance-Ministern förhöll sig ock under hela tiden såsom blott åhörare, Den :Kongsl. Commissarien Duchatel sökte ga Ministrarne för åsidosättandet af en lag, hvars tillvaro han dock icke förmådde neka, och euligt hvilken Kessner skulJe varit skyldig att ställa en borgen af 25008 francs ränta; denna förordning hade icke blifvit tillämpad under de fem sista Finance-Ministrarne. (Då man vet, buru tätt ministerombytena de sednare åren egtrum, tyckes dena värde talaren häruti just icke hafva funnit vågot serdeles kraftigt motskäl eller prejudiD I ne N I oaAadt Alf AA dar nn Arina Adalat 2 VN