Aftonbladet – 14 februari 1832, sida 4

Utdrag af ett bref från Örebro den 7 Febr. Att vår Hindersmessa redan är slutad, utan att jag derom tillskrifvit HH. ett ord, torde få antagas såsom bevis, att föga eller intet varit att skrifva om. Den blida väderleken har här, såsom annorstädes, utöfvat en högst menlig verkan på trafiken En snart sagdt otalig mängd manufacturvaror hafva varit uppdukade på de handlandes diskar, utan att locka det vanliga tilloppet af köpare. Noblessen i Södermanland satt hemma, och äfven Brukspatronerne, som måste infinna sig här, för att afsluta sina tackjernsköp, hade för det mesta icke medtagit sina familjer, Då jag således icke har något att berätta om sjelfva marknaden, lika litet som det torde: löna mödan att nämna något om de härvarande spektaklerna och Hr Venitien, hvars Herculiska kroppsstyrka på marken förut är lika känd som hans svaghet och oförmåga för luftfärder, så vill jag i stället nämna några ord om en annvan händelse, som för någon tid sedan tilldrog sig härstädes, Saken rörer en tvist mellan en Baron och en Prest — dock icke någon målskjutning på den sednare, såsom den engelska rättegången, hvarom vi för någon tid sedan läste i Aftonbladet; utan endast ett upptrade af vida mindre förskräcklig art, uti en socknestämma med Örebro stadsoch landt-församlingar, i förra månaden. Det berättas nemligen att ett förslag i nämnde sockenstämma hade blitvit gjordt af Pastor, Hr Prof. Gravander om förhöjning af den s. k. kurhusafgiften. Häremot hade Her Frib. Carl H. Anckarsvärds närvarande ombud opponerat sig, på den grund, att kurhusafgiften redan är bestämd genom Ständers beslut. När derefter: val skulle anställas till socken fullmäktig, för att med Hr Landshöfdingen rådpläga om Lazarettets angelägenheter och det råkade tilldraga sig, att Frih. Anckarsvärd, som har den lyckan att ega ett allmänt förtroende i orten, af sådan orsak blef enhälligt vald af de i sockenstämman närvarande, så lärer detta hafva mött en temligen oväntad opposition ifrån den andeliga mannens sida. Någre påstå till och med att han med en viss andelig ifver i denna verldsliga sak, både med ord och åthäfvor skall förklarat, att så länge han vore Pastor, skulle Friherre Anckarsvärd. aldrig få väljas till socknefullmäktig och att flera kuriösa uttryck dervid blifvit nyttjade, hvaribland åtskilligt ordats om den otäcka passevolance-frågan, som orden fallit sig m. m. Mycket skulle kunna yttras om det dramatiska intresset af hvad som härvid föreföll: men då saken i allt fall