na vid Sockenstamman den 19 December, dock utan att medgifva , det ett beslut samma dag verkligen tillkommit, eller annorlunda cxisterar än i uppenbar strid mol lag, rätt, sanning, ordaing och skick. De för det nu öfverklagade så kallade Socknestämmo-beslutet i protocollet antecknade 38 personer halva icke allenast liksom illfänats att påtruga 14,000 menniskor inom St. Catharinge Församling en allmän heskattuing, utan de hafva äfven velat inbilla allmanbeten att en dylik åtgärd har ädelmodet vill driffjäder. Låtom oss Lhkväl granska förhållandet något närmare. Att hemalde 38 personer utgöra de rikaste inom Församlingen, det skall man icke göra sig mödan vederlägga; men om vi för ett ögonblick antaga denna pasodi på rikedom, så kunna vi icke rimligen draga annat resultal af dessa 38 millionärers tjenstfärdiga barmhertighet, än att de öro lika så villige alt betala för alla de fattige, som de varit villige att taxera dem. Då detta likväl icke lärer vara de 39 Ja-Herrarnes mening, och det jemväl 1 verkstaliigheten torde blifva dem lite! besvärligt; på samina sätt som det efter våra årslånga Rilsdagar höres jämmerlig klagau öfver dryga och förhöjda contributiover äfven af desamma personer som på R.ksdagarne skrika ja till allt hvad som proponeras 3; så torde de fattige Catharine-boerne icke stadna i vå gon förbindelse hos de 38 rike, oberäknadt att äfven de på ägodelar fattige inom vårt lilla Samhälle ganska såkert äro lika så rike pa akta Svensk Posterlandskoörtek och hederskänsla som någon bland det öfriga Sällskapet. Den förnuftisva menniskan tackar i allt fall icke förr än hon vet hvarföre hon tackar. Skola vi tacka för det att den i Grundlagen oss förvarade vättighet att af Riksens Ständer ällena vid allmän Riksdag heskatias, vill oss fråntagas? Skall den för sin knappa bergning natt och dag arbetande medborgaren tacka för det att hans tunga och nedtryckande skattebördor blifva änva mera förökade? Skal! den för erhiådtlande af knappt bröd åt sig, hustrn och barn trälande dagakarlen tacka för det att ban nödgas ännn mera minska bil portionen åt de sina, till betäckande af Cholera-contributioner? skall enkan med de faderlösa barnen tacka för det att deras hilla skärf (knappast tillväcklig till lifvets oundgängligaste behofver) avvändes till imotande ut en sjukdom, som icke visat sig, och som fö: sen hungvande och nakne är till och med bittre än ett uselt Hif?? så längt hafva vi ej alvikit från våra förfäders urgamla fria och rvältsenliga tänkesätt — till den grad af glömNej, ska utaf menskligt värde hafva vi ej nedsjunkit. ooDel är en gifven och känd sak, att vid Socknestämman den 11 September (Br df gjordes genom anställd ordentlig omröstning, att afeifter Ull nödiga anstalter. mot farsoten Cholera, i händelse cen bär i Stockholm skulle -. .. NA : es . , utbryta, höra inom Catharina Församliog IntaMlas cendact ganam Kristliga a Ar TM sen I Jason nt när ofvan anfört skälet, bvarföre vi icke kunna låta bero vid det som i Sockenstämman den (d:de December uträttades, så mycket mindre, som olagligheterna äfven i öfrigt då voro för stora, för att icke göras bekante., — Den första af dessa anse vi vara att t. fi ordföranden Herr Theologige Doctoren Rogberg gjorde proposition, innan en bland Församlingens Ledamöter, hvilken anmalt sig att tala i ämnet, fått yttra sina tankar. Herr Ordföranden förekom alltså ämnets disenuterande, oaktudt sådart ovillkorligt bordt föregå propositionen. Den andra olagligheten är att en uttryckligt begärd votering blifvit vägrad utur det kraftlösa skäl, att den af Herr Ordföranden då redan framställda prepositionen föreföll Hers Ordföranden hafva blifvit med starkare Ja än Nej besvarad. 7ide fen i 1817 åts Kongl. Förordning har följande redaction: Hsar och en Ledamot i Socknestämma bör vid öfverläggningarne iakttaca ordning och Vanständighet. Varder Ordföranden med ord eller gerning förolämpad, straffas den brottslige eftet 13 Cap. 8 NV Missgernings-Balken. semförd med Kongl. Förordningen den 26 Januari 1779. Förolampande, Ledamöterne emellan, ligge i tvehöte emot hvad Lagen i allmänhet för hvarje brott stadgar. Yppa sig under öfverläggningarne skiljaktige .meningar och kan pluraliteten med visshet icke utrönas, då anställes votering. De närvarande yttra sig efter upprop och beräknas deras öst som vid Prestval inom Församlingen. Angår frågan endast vissa Hemmans eller Lägenbheters rätt och skyldigheter, må blot! de, som för de samma efter ofvanföre stadgade grunder äga rösträtt, enligt enahanda besäknings -Ö und, i omröstningen deltaga; mfalla rösterna lika, gälle den mening Ordföranden bifaller, derest ej annorlunda i vissa händehber föreskrifvit är. I de fall der endast vissa medborgare ega rält att rösta, förhålles på sätt Författningarne härom särskildt i hvarje händelse stadga. Sockenstämma uppläses ensamt af Ordföranden. Af Protocollet inhämtas, alt nnder öfverläggningarne yppats skiljaktien meningar, och ut frågan, såsom orden i Protocollet lyda, blifvit med starka Ja och några Nej besvarad. Herr Ordföranden har således tyckt, att pluvaliteten bifallit hans proposition derföre, att frågan blifvit med starka Ja och några Nej besvarade. Vi åter anse det starka Ja icke innefatia bevis alt antalet af de jakande vavit det talrikaste just derföre, att de i Guds hus sårikit starkast. Tvärtom kunna vi på heder och ära försäkra, att antalet af de Församlings-boer, som uttalat ordet Nej varit vida större, än deras som skrikit Ja. Dessutom kan det i Protocollet nylijade ordet starka Ja, icke uttrycka detsamma begrepp, som mesta Ja, eller flesta Ja, eller talrikaste Ja, emedan de som ropat starkast Ja kunnat vara blott Två, Tre, Fyra, Tjugo eller Trettio, då RE ar a RT Ot da CAN I bes a a C)ippa sig ut aktiga menin; vyisshet icke 1 Denna föreskri ställt sig till e afslagit en gj sjelf. deciderat sig Folkets räl har Konunger händer, enär uppstå, att en redan innan fö va dicterat pb: Författningens solut följd, a! opinionernas n af de lemnade tighet att beg genom voterint Med förundi till Ledamot nämnde Riddar herren O. Lag Grundlag stad varna vid Sv sammanträden, någon Ledamo enahanda form — Ett sådant ligt efterföljane mer, som vid väden äro ant fäller, då en I verlägga och nen? Skall go sors afgörande vid Biksens Ej såsom jus ändock såsom nämnas, alt spective Försa det införd anm stämmorna, så se) ett sådant Sockeustämmai cember förlide samling. Såsom hörna pel på karaktc ler förtigas, a brikören Pfei Svensson, 2:mn stämman den tecknade sina stande för afgi villiga gåfvor December ant stridande Besh i något alfscenc sådant återvän Denna öfvergå lit oss och all Sockneboar hi men oaktadt ännvy 38 Ledar stämman den än ar Sa Sn I