Aftonbladet – 8 februari 1832, sida 2

Kapten Rosenqvist har sedan, jemte några och sjuttio andra församlingsboer, anfört hesvär öfver sockenstämman hos Ar Öfver-Ståthål!aren. Med känhedom af Kapten Rosenqvists originella sätt att uttrycka sig, ha vi trott oss bereda Läsaren ett nöje genom dessa besvärs meddelande i dagens supplement: det förstås af sig sjelf under förbebäll, att äfven få framdeles införa den förklaring som öfver dem lärer infordras. Vi anse för tidigt att nu sjelfve göra några reflexioner i saken, utan vilja endast framställa de hufvudmomenter, hvilka måste blifva föremål för besvärens pröfning. Å ena sidan förekommer här så väl ett genom ordentlig pluralitet fattadt beslut, som den frågav, huruvida Kongl. Förordningen om sockenstämmor hindrade Kapten Rosenqvist att erhålla votering på vidhällande af det förra beslutet. Å den andra åter, då ingenting kan hindra en församling att på nya skäl vidtaga ändringar i föregående beslut, bliv frågan huruvida icke en sådan ändring i beslutet för den 11 Sept. redan skedde genom församlingens val af Deputerade, den 6 Nov., emedan detta val hade varit ändamålslöst, så framt icke i och med detsamma förutsattes, att öfverläggning och antagande af ett nytt förslag kunde ega rum. I det sednare fallet gjorde naturligtvis Ordföranden rätt, då han ansåg omröstningen enkelt böra företagas öfver det gemensamt uppgjorda förslaget. En omständighet, som vi böra i förbigående omnämna, är att ibland dem, som röstade för förslaget, befunno sig flere domare och lagfarne personer, hvaremot v; icke kunnat varseblifva någon sådan ibland dem, hvilka undertecknat besvären.