Aftonbladet – 30 januari 1832, sida 1

Aätrikes: TYSKLAND. Tyska Tribunen innehåller öfver det politiska tillståndet i Tyskland, några rellexioner hvilka, ehuru ej erbjudande något helt, vi likväl tro vara af intresse för våra läsare. Redan innan Frankrike genom Julirevolutionen ställde sig i spetsen för den politiska rörelsen i alla sinnew, hade södra delen af Tyska konfederationen utvecklat frihetsidgerna vida mer än den norra. Bäjern, Wiiwtemberg oeh Baden ega Hberala konstitutioner; således har söd:a Tyskland, som förr ej ansågs vara det norra vuxet i bildning, i detta hänseende öfverträffat det. Emedlertid sträcker Prenussen sin arm öfver Tyskland ända till Frankrikes gränser, och öfvar på de små konstitutionella staterna ett olyckligare inflytande än nånsin Österrikes ty ehurn mycket Preussen än önskar att anses som liberalt och gynnande eivilisationens framsteg, så arbetar det likväl jemot emot konstitutionens frihet. Den politiska censuren är mera mörk och despotisk i Preussen än i någon annan del af Tyskland, Österrike knappast undantaget. Nog mäktig för att ej sjelf behöfva frukta, är Preussiska monarkien, genom sitt system ch sin belägenhet, tvungen att utsträcka sitt välde öfver norra Tyskland. Hannover läv ej af sin fremmande suverän få någon fribet oct slutar sig till de storå makternas system; och vi få se hurudan konstitution dessa unna Hanvoveranarne. Saxen har ändtligen vaknat ur sin dvala, men, inreslötet mellan två mäktiga granna, liknar det en menniska som fruktar att andas ut. Af boktryekarnes och bokhandlarnes emigration vet man hvad som bör tros om detta lands frihet, Hessarne ensama heppas kunna bibehålla en oberoende gång, men man ser huru denna försvåras för dem. Norra Tysklands sträfvanden efter en konstitutionell frihet äro lika Nifliga som södra Tysklands, ehuru utvecklingen deraf icke skridit så långt. Den scicntifika utvecklipgen har öfveralit gjort sina utflygter och leder folkens önsk-ningar. Under femton år hafva Tyska regeringarne plågat sinnena med sina alguaziler; under femton år bar vanäran att underkasta sig legat