Aftonbladet – 24 januari 1832, sida 1

en kl. 6 eftermiddagen. commissionen trott, skett för att uppmana kamaren till slöseri, utan tvärtom för att lemna den friheten och förtjersten af en hushållsanda som borde utgöra pregeln på den nya civillistan, Uti civillistans belopp låg ett helt system inneslutet. Förslagets upphofsmän hade, då de afhöllo sig ifrån att utsätta denna ziffra, gjelfve haft mod att äfventyra den förmodan, att de antingen brusto i system, eller, om de ägde ett sådant, icke vågade tillstå faderskapet dertill. i Än mer: Ministeren hade velat låta kamaren sjelf motivera sitt beslut, utan tvifvel för att ädelt undandraga sig uttrycken af kamarens erkänsla. Hade den icke nyligen, i ett tal yttrat, att kamarens höga vilja var allt för ministeren? Här hade likväl, man borde tillstå det, ministrernes blygsamhet fört dem för långt och förvillat dem. Denna. känsla hade ställt dem i bredd med sina föregångare, som under restaurationens första tider förskansade sig bakom tronen; i stället att kasta sig framföre för att betäcka den, denna känsla hade ett ögonblick kommit dem att glömma, att uti denna regerings haadlingar, utom conseljens hemligheter, 1cke funnes någon annan vilja än den ministeriellaz de hade icke mera tänkt på den sanningen, att man icke kan framställa monarken på debatternas stridsfält utan att kompromettera hans oantastlighet och begå en förolämpning mot discussionens frihet, (Ganska bra). Sedan talaren. sålunda uppebållit sig vid ministerens afsigter, öfvergick han till sjelfva förslaget. Ingen vore oviss om naturen af den ifrågavarande lagen. Frågan om besparingen kunde, i alla händelser, endast komma i andra rummet. Detta anslag bestämde monarkens civila ställning likasom chartan hans politiska. I systemet af den Fransyska Styrelsen, der kronans prerogativer voro ganska vidsträckta och förenade i Konungens person, borde äfven han och hans ätt vara obersende af staten. Alla möjliga behof borde derföre äfven vara förutsedda. Talaren ingick härefter i en undersökning öfver orsaken hvarföre ministerens förslag icke blott upphållit sig vid beloppet af civillistan för Ludvig Filip, utan äfven vidrört åtskilliga dispositioner som rörde monarkens civila ställning i allmänhet med afseende på förvaltningen af dess egendom. Han frågade dervid om förslaget innehöll allt hvad klokheten hjöd, för att förekomma hos Fursten all möjlig förkärlek eller uppoffrande af omsorger åt sina enskilda angelägenheter fråmför staten; all strid emellan hans pligter och hans intresse ? ) — EN Tas ff RK os oo åå AA SKE TFA or