tt, med 1093 roster mot 157, att slottet Rambouillet skulle betraktas såsom Nationalcgendom, hvaremot St. Germain och Louvren skulle bibehållas på civil-listan. : Ministåren skall hafva kommit en carlistisk sammansvärjning på spåren och förfar med mycken stränghet och allvar; såsom vanligt har carlismen här åter lånat republikanismens mesk. En mängd arresteringar ha egt rum, Såsom ett serskildt bidrag till dessa carlistiska rörelser må anföras ett uppträde i kyrkan Nötre dame. Den 4 Jan. kl. 6 om aftonen inträngde en flock af 8 å 10 personer i kyrkan och uppstego utan att röna något motstånd till ett af tornen. Der barricaderade de sig, så att de kunde vara säkra för ett oförmodadt anfall, fastgjorde ett rep vid stora klockan, började klämta af alla krafter och antände kyrkan på flere punkter. Då väpnad styrka nalkades, försvarade de sig bakom barricaderna och sköto på militären; efter en ordentlig stormning intogs dock deras förskans-: ning, och de bortfördes, hvarvid det med yttersta möda lyckades att frälsa dem undan folkets raseri. Af deras bekännelser erfar man att) de fått ordres att ringa i stormklockan, såsom ett tecken för kringliggande nejder; att mycket penningar bland dem blifvit utdelade, att man lofvat dem det en främmande General skulle ställa sig i spetsen för dem m. m. Flere republikanska attributer och anarkiska proklamationer funnos i deras förvar, men andra omständigheter bevisa tillväckligt att detta blott varit en snara för att locka republikanerne in i conspirationen och att alltsammans har sitt upphof från Holyroodska agenter. Policen säges till och med vara en organiserad exrojalistisk comitå på spåren som an: ställt talrika värfningar bland de medellösa arbetarne. Bland de i Kyrkan fasttagne är äfven den VJZalerius, som vid sorgfesten efter Hertigen af Berry i St. Germain PAuxerrais visade sig särdeles verksam. Ministören skall (enligt uppgift i Engelska blad) i allo gå ganska tyst mena eftertryckligt tillväga. Den skall, efter den vändning som conferensens angelägenheter tagit, hafva beredt sig på det värsta, Femhundra tusen man och dessutom en reserve af 300 000, summa åltakundra tusen man säges vara färdiga att, på gifven befallning, inom åtta dar, rycka i fält. Franska tidningen Le Temps berättar att Herr Casimir Perier nyligen yttrat till Ryska Ambassadören Grefve Pozzo di Borgo: Ni kan säga ert hof, att frrahundratusen Fransmän i detta ögonbliek stå med geväret på axeln och att tolf dagar efter det Holländarne inryckt i Belgien, skall en Fransk armee besätta detta land, utan att vi inlåta oss i några förklaringar öfver den tid occuppationen kan komma att räcka. (Märkligt är att, oaktadt den skarpa ton hvarmed Le Temps esomoftast klandrar Herr Perrier och bans förvaltning, påstår man nu att detta blad i hemlighet är köpt af regeringen.) I Inrikes Denartementet är man 20 ooc0 I