Aftonbladet – 20 januari 1832, sida 2

nasra dagar sedan PeCcenserades I acttla Vlad, har anhållit om ett rum i bladet för ett svar å samma recension, hvilket vi avsett oss icke böra vägra. Då förf. yttrat sin önskan, att svaret skulle meddelas utan noter, så torde vi i det; stället, få efteråt bifoga några få anmärkningar, I anledning af Recensionen öfver Lagergrens geografi. Aftonbladet N:o 7—9. Undertecknad älskar väl icke någon skriftväxlipg i tidningarre, men offentligt och lättsinnigt angripen ser han sig tvungen att aflemna ett svar, hvilket, så hoppas han. för hvarje kunnig och opartisk skall vederlägga de beskyllningar, som mot hans arbete blifvit anförda. På förhand önskade dock förf. att nämna a:ne omständigheter; först neml. att den ifrågavarande boken icke har någon getnenskap med Elementar-skolans kurser och bör således icke såsom sådan bedömas, för det andra att förf. sjelf ingalunda anser sitt arbete fullkomligt. Så är t. ex. stilen på flere ställen hård, hvilket härledt sig dels från svårigheten att behandla ämnet nog kort dels af bristande tid att deråt egna den omsorg, förf. velat. Rec. har citerat några uttryck, hvilka särdeles, då de äro ryckta ur sitt sammanhang, förefalla mer eller mindre misslyckade; dylika torde vara så mycket mera ursäktliga, som till och med den talentfulla geografen Hartman ofta fallit i samma fel af samma orsak som förf. neml. af bemödandet att skrifva på ett för barn enkelt och lättfattligt sätt. Rec. börjar sin granskning med en polemik mot arbetets plan och tror att förf. vid Naturbeskrifningen bordt följa ett strängt vetenskapligt system. Förf. har utgått från den åsigt, att barns undervisning och lednivg, till kunskap bordt hafva samma uaturliga gång som hela menniskoslägtets, hvarest; man först samlat materialier genom kännedom om de särskilta fenomrenerna, innan något generaliserande, någon vetenskep kunnat uppstå. Derföre har förf. ordnat ämnena efter vetenskapliga grunder; blott så vidt med arbetets plan förenligt varit. Hvad de Phanerogama växterna beträffar, har förf. indelat dem i tråd, buskar och örter på ett för barn lättfattligt sätt. Hvad reda det skulle gifva, om man i stället uppräknade dem efter Linns sexualsystem eller efter Jusieus, Decandolles eller någon annans ordines naturales, lemnar han åt läsaren att afgöra. Vid Topografien anmärker Rec. att lärjanjungen får lära sig bide vikar och uddar på samma gång och icke uddarne först och vikarne sedan. Förf. har häri följt naturens egen ordning, der ej uddarne finnas samlade på ett ställe och vikarne på ett annat. Att deremot kunna uttaga bhvart och ett af dessa föremål särskilt är tydligen en abstraction af den förra kunskapen och tillhör sålunda det sednare stadium, förf. anvist densamma. En af fäderneslandets ntmärktaste gceografer, Herr Stenhammar, har i sin lärobok gifvit houon