Aftonbladet – 19 januari 1832, sida 4

Kaluschernes barbari. Ett hevis att de ädlare menskliga känslorna helt och hållet 4:o foster af civilisationen, och huru föga det rån opaturtillståndet är hos menniskan upphöjdt ö!ver djurens, lemnar följinde, af verldsomseglaren Otto von Kotzebue berättade anekdot om Kalnscherna, en folkstam på vestra kusten af Amerika, norr om Kalifornien, En Fin ibland dessa vildar blef, säger berältaren , så förargad öfver att hans barn som låg i en slags vagga började skrika och icke kund tystas, att han kastade det i en kittel full af sjucande valfisktiran. En annan händelse är föga mindre märkvärdig. Fyra unga karla slogos med knytnåfvarna om en flicka som di alla tyckte om. Då ingendera blef segervinnare beslöto de att mörda denna sköna Helena. I ögonblicket blödde bon för deras spjut. Derpå dansade de omkring bålet, hvarpå liket brändes och söngo: Du var så vacker. Du borde icke lefva! Man behöfde blott se på Dig, för att blifva galen? — Det är nästan otroligt att vildheten kan gå till en sådan öfverdrift, i fall man icke här får tillagga samma förbehåll som innefattas i den bekanta visan: Om Hervara ej ljuger!