Aftonbladet – 18 januari 1832, sida 1

Utrikes: Vi meddela här tillägget till sista postens i allmänhet föga intressanta nyheter: ENGLAND. Choleran tilltager på ett fruktansvärdt sätt i norra delen af detta land. I Newcastle, som räknar 4o,ooo invånare, sjuknade några och tjugo dagligen; dödligheten är dock relativt mindre än på contineuten ; af mer än 300 som sedan farsotens utb.ott insjuknat i Newcastle hafva blott omkring en tredjedel dött. Mera ofördelaktigt visar sig dock förhållandet i Gateshead, en egen stad på andra sidan Tyne, men så nära Newcastle, att den betraktas såsom dess förstad. Gatesbead har 12,000 menniskor; den 25 December utbröt Choleran derstädes, och redan den 29 räknade man 170, sjuka af hvilka några och 60 döda. Ändå ansågos icke alla dödsfallen vara fullständigt kända. Vid en conference, som den 30 Augusti, hölls i London mellan Ambassadörerne vörande Belgiska frågan, försökte LordfPalmer-. ston förgäfves att förmå Österrikes och Preussens Plenipotentiairer till afgifvande af ett definitivt svar. De svarade alltjemt att i afseende på ratificationen af de 24 Artiklarne egde de ingenting att säga, utan finge man vända sig directe till deras respective Hof. De ville dock, såsom för sina personer serdeIles bes ägna för ett afgörande i godo, skrifva till sina Hof för att söka påskynda ratilica-. tionen. Hvad Ryska Ambassadören beträlfar,så är det nu bestämdt kändt, att hans svar var en formhig vägran att ratilicera traktatev. Vid conferercens slut uppstod fråga huruvida väl Österrike och Preussen kunde, utan Ryssland, framgent deltaga 1 conferencen. Den högst kinkiga vändning sakerna sålunda tagit i afseende på Belgien säges ha föranledt en ny art negocialioner, hvari Frantirike skulle hafva tagit initiativet och som icke skulle gå ut på mindre än cen modilikation i de 24 artiklarna. Franska minisleren skall liktidigt härmed i Brissel gjort framställvingar, åsyftande att förmå Belgien till någon eftergifvenhet af hvad conferencen redan tillerkän! det. Ett löfte skall ock blifvit gifvet att något ge med sig, endast de nya vilkoren icke blifva alltför missgynnande för Belgien. För att bringa saken till ett godt slut säges Frankrike icke vara obenäget att å sin sida göra en penninge-uppoffring, endast England i thv fall äfven ville visa sig friko