300,000 band. Likväl säger Farf. här, att endast det Parisiska Bibliotheket kan göra det Wienska detta företräde stridigt, och säger om Bibliotheket i Oxford, sid. 166, ej mer än att det är stort, hvilket med skäl kan sägas om flera än det största. Folkmängden i Wien bör enligt uppgifter i Geographische Ephemeriden vara icke 250,000 utan 300,000. — På tvenne stycken, tillsammans utgörande 18 hela och 2 halfva rader, har man således 10 icke obetydliga misstag, hvilka alla, med ganska litet bemödande, kunnat undvikas. Vid beskrifningen om Österrike befinnes förf. hafva varit okunnig om den delen af Österris I kiska väldet, som kallas Militär-gränsen, ech utgöres af de Turkiet närmast liggande delarne af Kroatien, Slavonien, Ungern och Siebenbärgen, och hvilkas innevånare kallas Gränzern, till skillnad från inbyggarnei ProvincialKroatien, Provincial-Slavonien m. m., hvilka landskaper utgöra integrerande delar af Ungerska arfländerna. Tyrolen kallas på ena stället Furstendöme, på ett annat Grefskap, men är likväl intetdera, utan begge delarne, ty det heter: Gefärstete Grafschaft. Vid Markgrefskapet Mihren förbigås den dertill hörande Österrikiska andelen af Schlesien. i Vid Galizien förbigås Bukowvina. Vid beskrifningen af Preussen säges, alt Berlin ligger icke långt från Havel. Sannt nog; men Spree-floden flyter igenom Berlin, Potsdam, fyra mil derifrån, figger vid Havwel. Men vi hafva kanske allt för länge uppehållit våra läsare. Vi skynda derföre att slata denna artikel, hvyarförinnan vi likväl vilja fästa uppmärksamheten på skildringen af våra grannars, Ryssarnes, national-karakter. Förf. kallar dem fromsinta. Wi vänta att förf. till de framdeles uttommande Berättelser ur Allmänna Historien kan göra denna uppgift trolig för sina läsare. s Namn på samma orter stafvas olika. Så skrifver förf. Pomnern och Pommern, IViirtemberg och fFVirtenberg, Thiringer-tVatd och Thuringer FVald ; Sehwarzburg och Schwarsburg , 0. s. Vv. Förf. har i slutet af sitt förord gifvit en vegel för dem, som skrifva läroböcker, hvilken de, enl. hans tanke, aldrig nog kunna fakttaga , neml, att undvika småsaker. Men vi fråga billigt, om förf. sjelf iakttagit denna regel, då han undervisat huru grunms ligt vatten ser ut, huru gräslök brukas på smörgås , huvu äplen och päron se ut, och huru oxarne icke hafva klor på fötterna s men deremot förbigått planet-systemet och förklaringen af longitud och latitud m: m.?2? Vi hafva redan anmärkt, att stilen i läroboken är mindre vårdad, och slata med den anmärkning, alt tyvärr beskrifuingarne ofta äro alltför otydliga för en skeolbok, hvarpå exempel förekommer genast på 4:de sidan, i beskrifoingen om, Vändkretsarne, som på längt när ej är så lättfattlig och fullständig, som i o . LA