amt unoderdelt de förra 1 välsmakande ach icke välsmakande. Denna indelning hade åtmninstone haft det företrädet att, såsom stödd bå principium exclusi tertit, vara rigtigt losisk — en förtjenst som felas hos de fleste af dem ban eljest användt. Men vi fortgå till Fysiska och Politiska Feografien, hvarest vi endast anmärke följande: Vid kuststräckornas beskrifning synes Förf. hafva förfarit utan någon bestämd plan, emedan man finner vigtiga punkter förbigångna, och mindre väsendtliga upptazne. Så upptager han vid Östra Hailfklotets kuststräckning Taimuras vik, Christiania viken och lylika mindre betydliga, men utelemnur de vida större Kara viken, och Lyonska bugten, samt Syrten och Guineiska viken. Så upptager han Cap Spartivento , och Capo del Arni, som likväl ligger sydligare än den förra och säledes är vid kuststräckningens beskvrifning af större vigt, äfvensom han ultelemnat Cap Ortezal, Spanska balföns nordligaste udde. Vidare finner man vid rekapitulationen af de serskilda föremålen, sid. 91 och 92, flere förut nämnda vikar förbigångna. Dervid märkes dessutom den obestämdhet, att man lätt förledes att tro det Rigaeller Liffländska viken icke är en vik al Östersjön3 ty man läser sid. 92 Hafsvikar vid Euvopa: Hvita hafvet, Nordsjön, med dess vik, Skagerack eliev Kattegat, Östersjön med dess båda vikar, Bottniska och Finska viken, Liffltändska eller Riga viken m. m. Sid. 150 läses följande: 3. Österrike. Österrike styres af en enväldig Kejsare och består af ganska många olika folk och stater. Invånarne hafva i olika länder olika språk och seder, så att om dem kan intet gemensamt sagas. Deras antal i alla länderna uppsår till något öfver 23 millioner. Den herrskande religionen är den katolska. Protestanter finnas dock i många delar af riket. Krigsmakten till lands uppgår till nära 400,000 man; flottan är deremot obetydlig. Riket indelas i följande stater? i. Erkehertigdömet Österrike, hvaraf hela iket fåtl sitt namn, kring Donau, från det ställe der Inn faller in i honom, ett bördigt and. Innevånarne äro Tyskar. Städer: Vien hela Kejsaredömets hufvudstad, vid Donav not östra andan af Hertigdömet (2?) Österrike. Sjelfva staden är trång och ful, men dess många förstäder äro stora och vackra, Märkas kunna Domkyrkan med det högsta torn i Tyskland och Pibliotheket det största i verllen näst det Parisiska. Folkmängden öfver 250,000. Härvid göra vi följande anmärkningar: dsterrikiske Kejsaren styrer ej alla sina stater nväldigt. Ungern och Tyrolen hafva Contitutioner. Folkmängden i alla länderna ippgår enligt. sednaste uppgifter i Geographiche Ephemeriden ull mer än 32 milliover. Xrigsmakten till lands uppgår, enligt Hassel, fredstider till 270,000 man; men kan vid illfälle af krig uppbringas ända till 750,00 1 .pr X 1 on MR RA Il am ou. xo a ooo