Aftonbladet – 4 januari 1832, sida 2

liga undantag. j I den långa berättelse om Lyonska ovoligheterna, som Ministrarne Perier och Argoeut uppläst i Kameren, förekommer föga nylt, och man igenkänner i densamma mera afsigten att rättfärdiga regeringens system och förfarande mot de arbetande klasserna, än all ingå inndersökningar om den egentliga orsaken till det onda, som för öfrigt blifvit lagdt restanrationen till last. Efter dess uppläsande i Deputerade Kamaren förspordes obetydligt bifall, och Hr Salverte uppsteg i opposilionens namn och begärde att till Måndagen få inkomma med anmärkningar öfver detta ämme, hvilket Kamaren, ministrarne inbegripne, tillit. Hr Salverte inkow verkligen den 19 Dec. med de utlofvade anmärkningarne. Han besvärade sig deröfver, att Ministeren någensir kunnat tåla den olagliga tariffen, ett ministören , oaktadt den hade kännedom om gäsningen i Lyon, likväl lemsnat en svag garnizon derstädes; att man hvarken inbevättat hvilken som begynt blodbidet, eller huru ordningen i sådan hast blifvit återställd. Han frågade i hvilken egenskap: Kronprinsen företagit sin resa, den han i constitutionelt härseende betraktade som ett fel. Han begärde nåd för Lyonesarne, och oroligheterna derI städes tillskref ban Carlisternes inftytande. ; Talaren: upptog allt: utländsk politik, gifna men icke uppfyllda löften om allmänt afväp: nande, budgetens tillökning, och fordrade stutligen meddelande af alla handlingar, som hade afseende på händelserna i Lyon, på det Kammaren måtte komma i tillfälle ätt .anställa undersökningar om alla tvetydiga omståndigheter. Debatten var lång och liflig. : Hr Fidechiron, deputerad från Rhone-Depäårtementet, ville bevisa att Lyonska arbetarne icke hade skäl att klaga; Carlister, Republikaner och isynnerhet S:t Simonist:r, sade han, hade tillställt oroligheterna. För kignets återställande hade man förnämfligast att tacka kringliggande: församlingars; lagenliga. uppfö:rande.. i Hr: Pagös: förklarade att det onda härflutit ; från sakernas nödvändighet; samhällsordninger bade blifvit våldförd, och ministerem visste im— ga botmedel härför. Hela städer reste sig och vägrade: betala. skatternaz hela klasser ir sam— hället ledö hungersnöd; frågan: rörde: icke: ensamt Lyon, utan hela Frankrike. i Hr Dupin d. ä, åtog sig mimisterens sak, fastän med stor moderation, oci, sows han yttrade, icke i egenskap af embetsman: utan i egenskap: af domare. . i Efter honom uppsteg Hr MMaugnin, somy cf ter sin väna, häfligt angrep ministrarne, och: begagnade detta tillfälle för att i hast öFfvergå till den så nrycket omtalade 14 Juli, då polisen värfvade arbetare ur folkhopen till att anfalkv studenterna. Sebastiani förklarade denna uppgift för en lögn, men Maugnuin: lät icke störa sig, och framdrog, documenter som: i hög grad compromtetterade: polisen. General Lar -marare: och Hr Cabet yttrade högt sin afsky RAR Ar