Aftonbladet – 3 januari 1832, sida 3

EE att vi ense: Hr G:s åtgärd vid catechesen helt .oetr hållet öfverflödig. För alt genom ett och annat utdrag ur boken bestyrka vårt omdöme, behöfve vi icke gå längre än till frågan N:o 1. Den lyder sålunda? Hvad är Catechesen? Sv. Catechesen är en korrt undervisning om nödiga stycken, som höra till. vår Christendom, före— ställd: i frågor och svar. Enligt ofvan anför— da regel Borde väl första frågan, som skall leda barnets uppmärksamhet på hufvudtankan, här blifva Hvarom är Catechesen em undervisning? emedan derpå nödvändigt måste svavast om nödiga stycken, som höra till vår Christendom: Men i stället frågar Herr G: Hurudan är den undervisning UCatechesen framställer? och svarar derpå ganska rigtigtz korrts; men icke är korthet hufvudtanken r stycket. Fr. 21 lyder sålunda: Hvad befaller Gud i det första budet? Sv. Att vi skole hafva en rätt fruktan, kärlek och tillförsigt till honom. I stället för att börja. förklaringen med den frågan: till hvem böre vi hafva en rätt fruktan m. m. frågar Hr G, Hurisdan fruktan, kärlek m. m. hvilken fråga bor de vara den andra. Vissa frågor anse vi vara aldeles origtiga, t. ex. 215 fr Hvaruti består denna frälsning (som genom Jesuwm är beredd)? Sv. Den består icke Mott uti frälsning ifrån syndens: straff och dom i våra samveten, utan måste ock blifva en. frälsning ifrån syndens makt. och herravälde i våra hjer tan. Här borde, enligt vår tanke, först frågas 7 Hvarifrån frälsas menniskan genom Jesus 2 Sv. Från syndens straff och dom, samt frå syndens makt och herravälde. Hvar känne vi syndens straff och dom? I våra samveten. Hvar utöfvar synden sin makt och hesravälde? I våra hjertan.. — Men Hr G. frågar först: Hviwifrån har Jesus frälsat våra sam veten? och sedan? Hvarifrån har Jesus frälsat våra hjertan? Icke står det i stycket, att Jesus frälsat våra samveten och våra hjertan! Rättvisan fordrar likväl att vi erkänna det Hr G. på ett ställe genonr sin förklaring, rättat en felaktighet i den Lindblomska: tex— ten. Fr. 3238 lyder sålunda: IHvilka skyldigheter åtaga sig Faddrar? Sv. Att vaka öfver: den döptes. Christeliga uppfostran , särdeles vid föräldrarnesfrånfälle eller deras oförmögenhet att dem uppföda. — Hr hav i förklaringen nyttjat sina barn, i stället för dem. Den. till slut bifogade Bibliska historien dr ett sammandrag af Hiibners saminandrag: och: är således enkel. och: lättfattlig;