Aftonbladet – 3 januari 1832, sida 2

, KOR EN UCIHtUla UC IHNCTCU ide SVALA Repliken lyder så: Artikeln i Aftonbladet N:o 304 den 30 December med rubiik: Georg Adlersparre, är ett bland dessa ilskans foster, sam icke skulle förtjena ett svär, så framt ej Redaktionen äfven — i påföljande dagens blad — skänkt deråt sitt medhåll och åt Författaren till an märkningarna i Journalen sitt ogillande af allt det för Herr Grefve Adlersparre mindre fördelaktiga i den, Journalförfattaren bar törut förklarat att han föraktar smädarens och illviljans lömska försök att misstyda bangs afsigter och gifva dem en annsr källa, än den egna öfvertygelsens och oegennyttans, samt trottsar. sina motlståndare att uppge en enda anledning, som bevisar, att han följt vågons inpulser eller insinuationer före eller under författandet af anmärkningarna öfver de historiska handlingarna. Han har tillika :örklarat att han ej ens rådfrågat dagens mäktiga opinioner, ) ej konsilerationern, ej. :hvarken Statsmaktens eller tidnings-maktens organer i de omdömen han fällt, i de anmärkningar och reflexioner han gjort: han har endast och allenast sett på fakta, samlat och. summanställt dem , såsom de förekomma i handlingarna, jemfört dem med hvad han personligen derom känner eller hans egna samlingar kunnat upplysa , låtit föröfrigt zserningarna sjelfva tala, sökt blott följa deras syfte och menskliga. värde på spåren och grundat derpå sina slutsattser, anmärkningar, reflectioner och omdömen. Ändå blyges icke den anonyma Insändaven i Aftonbladet att vanställa sanningen, att våstå det anmärkningarna endast äro framkallade af det personliga intresset, af anspråk. på förtjenst och belöning, ehuru Insändaren. såsom — hvad Aftovbladets Redaktion upplyst — boende i Stockholm ej bort vara skunnig om den föga afu d.värda förtjenst och. belöning anmärkningernas Förf.ttare åsomkat sig ifrån alla möjliga båll, ifrån de högre och lägre regionerna ifrån de sårade enskildta intereserna i allmänbet och hvar och en i synnerhet, som, hka Insänd. ej lida att personer och händelser bedömmas. med den öppna frimodighet, som. tillkommer den historiska sanningens Anmärkningarnas författare hav derjemte: :medagifvit att i det lifliga: intresse, som. samtida händelser naturligen. väcka, att iden rikedomy, sam: enskilta: auteckningar, offentliga dokumenter;,. personlige sanuiak och. minnen. om: dem. lemna, — är det ingalunda lätt, att fiona-det rätta, att media emellan ytterlighe-terna, att tysta passionerna, att undanrödja fördomarna, att ej villas. a skenet, att med: ett ord: Se sony efterverldem ser, och:dömuna: .som. den. dömaner,, ), 4) Äfvensom: att han: ej äflats om att varar anonymy hvilket hans sjelfve anonyma motståndare hittills varit och äro, och derigenom: bevisande burw mycket de frukta: eller blygasalt vara kände: både: ; anseende till sine personer och: sine: