Vi ba i en föregående utförligare uppsatts omnämnt de svårigheter som i England ega rum, att erhälla sujetter för de anatomiska färokurserna, och den motvilja som alla klasser hyser emot att öfverlemna sin kropp efter döden till en sådan bebandling, såsom jemväl förbjudet i lagen, samt att detta gifvit avledning till de så kallade Qväfvarnes rysliga biott. Dessa illgerningar hafva nu emedlertid föranledt flere Lärare i anatomien samt Studerande vid Universiteterna derstädes till en öfverenskommelse , att alldeles upphöra med alla dissektioner, till dess Parlamentet hinner upphäfva den lag som Jägger hinder i vägen för enskilde alt sälja döda kroppar till förutnämnde bruk. — Ett ännu mera filantropiskt beslut har blifvit fattadt af en Öfverste vid namn Jones, som addresserat ett bref till Redaktionen af The Times, i hv.lket han för att utrota den allmänna fördomen häremot hos folket , icke allenast uppmanar de förmögnare af medelklassen och Adeln , att testamentera deras kroppar till den vettenskapliga undersökningen , för exewmplets skull, utan äfven tillkännagilver att han sjelf skänkt sin kropp efter döden åt Universitetets i London Theatrum anatomicum. I sammanhang meddela vi ur The Times för den 19 November en intressant uppgift angående de fattiga barn från Italien eller Savoyen, hvilka egentligen varit föremål för den förskräckliga behandlingen af de så kallade Burkers. Dessa gossar utvandra vanligen vid 8 :1o till 12 års ålder från sina berg, och öfvergifva föräldrarna för att söka sin lycka i vida verlden: Någongång