T NYA ARGUS, Polilisk, Litterär och Conmimerciel — Kannstöpare. Quid tanto fert hic promissor hiatu? (Forts. från gårdagsbladet). Andra Artikeln. Vi. tecknade i går med några allmänna dra3, hvad en Regering skulle företaga, för att systematiskt förstöra den allmänna anda, som i sin utveckling kunde hola att bilda: en motståndskraft emot herrsklystnäd och godtycke Vi visade, hvad en för sådant ändamål lejd skriftställare borde göra; huru han; än genöm. ett planmessigt hyckleri för genomszripande refor mer, än genom orationer öfver folkfrihetens vådlighet skulle söka rycka opinionens stöd, först undan oppositionen vid Riksdagarna, och sedermera undan. den fria pressens organer. Det återstod att se om denna målning i träffar på den politiska, litterära och commerciela kannstöparen. En gång för alla bedja vi läsaren observera, .att vi icke. ens anse det tänkbart, att vår Regering, såsom en konstitutionell makt, skulle: nedlåta sig alt lega någon .sjunken varelse för så låga ändamål; — det kan ju ändå gifvas någon mäktig hatare af friheten, som har vilja och medel att begagna ett sådant kreatur?. Hvem, minnes icke huru Nya Argus under sista Riksdag uppträdde emot oppositionen? Detta fann man i början i sin ordning, emedan han framlade flera verkliga förhastanden oeh misstag, och hvar och en erkände nyttan af, att Representanterna evinrades om den allmänna uppmärksamhet som på dem var fästad. Det dröjde dock icke länge indan man kunde märka att helt andra motiver, än nit för oppositionens egen sak lågo till grund för dessa anmärkningar. Då dess medlemmar ännu yrkade samma läror, som Argus under hela den föregående tiden sjelf shade upphöjt såsom pationens:, aå de fortforo att strida emot ökade anslag och deras godtyckliga användande; emot det allt mer betungande militörväsendet, emot det nya trycktvångs-projektet och flera dylika hufvudfrågor, som gällde det skattdragande folkets högsta intressen; så, för att icke direkt angripa, men likväl nedsätta dessa fri