Aftonbladet – 28 december 1831, sida 3

Landsorts-Fyrbåk. Ett bidrag till bedömande af frågan huruvida försummelse äger rum vid handhafvandet af denna fyr, lemnar nedanstående i går till Förvaltningen af Sjöärenderna lemnade skrift, hvaraf en afskrift blifvit oss meddelad. Till Konel. Maj:t Förvaltving af Sjöärenderna. I enlighet med Journalen, hållen om bord hos Undertecknad, får jag anmäla, att jag natten emellan den I och 2 December 1831, med vinden af V N V, frisk bramsegels kultje, halfklar bimmel, sökte Landsorts-fyr; men i det stället fick jag sigte af Carvaserne (låga klippor mil S, O vart fån Landet) kl. 7 om morgonen på ganska nära afstånd, utan att upptäcka någon fyr, oaktadt all möjlig uppmärksimhet; vände genast till sjös; kl. 8, i dagningen såg jag Landsorts-båk ganska klart på en mils afstånd. Hade fyren någorlunda försvarligt brunnit, skulle den nödvändigt varit synlig undan vinden, i sådan väderlek på detta afstånd; hvilket förbållande jag med min besättning kunna med liflig ed bestyrka, Stockholm den 12 Decemher 1831, L. Axelson, N. P. Carlström, Skeppare, Styrman. Vid ofvannämnde tilifälle då vinden blåste V N V, och Skepparen kom 5 O ifrån är det klart att det förhållande icke tunde ega rum, på hvilket År Öfverste Bronerona i sin här förut meddelade förklaring ansett Fyrens icke synlighet bero, nemligen att lågan i saknad af en lanternin deromkring, icke kan synas emot vinden. Vi hemställa i alla fall hvad nytta en Fyrbåk skall åstadkomma, som enligt Hr Öfverstens egen uppgift, icke lyser för dem som komma med förlig vind, och således under en storm äro mest blottställda att krossas mot klipporna? Ne