Aftonbladet – 23 december 1831, sida 1

sArU. Danko raden. tUvtbtaerningen HE Oo le ra .Å Rd : IN da Costa Carvalho och Jos. Braulio Moniz erhöllo de flesta rösterna. Det återställda lugnet tillät återigen affärerna, och naturlgtvis äfven våra nationalrepresentanter, att hämta andan, och på detta sätt hekommo vi några ändamålsenliga förordningar: förveskiift för Regentskapet, bestämmande af landsoch sjömakten, förordning angående guld i Londen c. Om de under tiden skedda ministerförändringarne vill jag icke tala något, ty hvem bryr sig väl om de. tusen eller flera tusen mediokriteter som på samma sätt aflösa hvarandra i verlden. Reoentskapet utnämnde äfven ministrar, af hvilka en, Hr Jak. Feijo, endast emottog förtroendet under vissa vilkor. Detta påminner om Grekland. Våra Sändebud vid de Sydamerikanska fristaterna blefvo kompletterade, och de dertill utsedde måste genast afresa. Den 22 Juni kasserade Assamblea Hr JOE Bomfatio de Avdradas (våt Lafayette och B. Constant) utnämmwande till förmyndare för den unge Kejsaren, hvavtill dennes far bestämt honom. Alle knotade mot detta beslut, och Hr Andrada protesterade deremot ao mundo inteiro. Och likväl var detta steg helt och hållet enligt med konstitutionen. Ganska rättvist och. frisinnadt handlade Assamblea, då den, d? 30 Juni, åter utnämnde samme Hr Andrada. Midt under allt detta hör man förslag i Deputerade kamaren, att blott Pedro 2:dre må blifva Kejsare i Brasilien, och att det efter hans död skulle väljas en President.. Ingen medlem af Kejserliga familjen, icke en gång han sjelf, får äga någon fast jord i landet. — Previnsernas federation. ... Här är framtiden aldeles mörk; huru skall det gå när Pedro M:s syster blir Drottning i Portugal? Under dessa mer eller mindre vigtiga tilldragelser och ett fullkomligt lugn, hvilket öfverträffade atlas väntan, föreföll aftonen den 14 en strid mellan en borgarpatrull och militären. Morgonen derpå uppmarscherade på en gång. polis-soldaterne och många af linietropparne på Praca da Houra och fordrade att 100 personer skulle deporteras, borgarpa-. trullerna upphöra etc, Regentskapet lät an-, tyda dem, att de icke ägde rättighet fordra något med vapen i band. Emedlertid hade ett par af olika corpser slagit ihjäl hvar, andra, ooh de skingrades ändtligen, sköto skarpt i några hus, bortjagade sina officerare, med ett ord, det var ett formligt soldat-upplopp, och i fonden vår svarta befolkning, som kunde begagna sig af denna strid. Både Regentskapet och ministeren förhöllo sig ganska noga enligt det gamla ordspråket: divide et impera, Den 16:de a