LITTERA FUN. (Forts. från N:o 297) Från sin: beskrifning på Preussiska skjuts norättningen, och en teckning af den. lands. hygd han genomrest på vägen till Berlin, sfvergår förf. i nästa kapitel till en skildring af umgänges-lifvet i denna. hufvudtad, äfvensom alla vetenskapliga inrättningar blifva föremål för hans uppmärksamhet. Cheatern och konsten förglömmes icke el-. er. Den ryktbara M:lle Heinefetters. röst beskrifver han såsom. klar och fyllig, mer in ham någonsin: hört en stämmas 1-öfversången fiån högre till lägre toner och löpningar, kan han: endast jemföra den med enheten, behaget och rundningen af Cruells klarinett. Serdeles beundransvärd fö :ekommer prakten och rikedomen i alla vetenskapliga: samlingar, jemförd med den sparsamhet som. röjer stg 1 monarkens enskilda lefnadssätt, hvarigenom en tyst for dran verkat lyxens aflägsnande i allmänhetr. Detta kan i sanning kallas det mest kungliga sätt att lefva, och: förklarar hvad man ofta hör ifrån enskilda resande, ätt sinnesstämningen i Preussen är ganska fördelaktig för regenten, oaktadt den militär-despotism om. råder i många fall. Man finner äfven huruledes konungen i Preussen ständigt sö— ker omgifva sig med utmärkte män, och att om: något favoritskap: kunnat göra sig gällande hos monarken, så är det ur vetenkapsidkares kast, som hans gunstlingar utgå. Bildade män, om. de äfven icke äro -anställla vid hofvet, hafva dagligen tillträde till 1ronom, och Alexander v.. Humboldt är betändigt vid hans sida. Sådant förklarar), illägger förf,,. huru en furste som är upp ostrad: i sitt höga: stånds och sin. ungdoms3-. ids åsigter, kunnat följa. den. nyaresframkridande. Vi kunna icke försaka: nöjet tt här meddela: beskrifningen på den: nyssva mande: konungens-och vetenskapernas ryktvare: gunstling, af hvilken äfven ett utmärkt väl träffådt porträtt finnes. i boken: Man. bör förstå den nyfikenhet, hvarmed: nan nalkas. en sådam man, som v. Huamvoldt.. Säkerligen tefver ingen, och: har at-. Irig funnits, som: sett och vetat så mycket om. han; d. v. s., som: sett och undersökt verlden. med: den: grund af kunskaper i allt nenskligt vetande, som: han... En öfvevsigt f hans. 1810. och följande: åren utgifna. Re-a, bevisar detta, uti hvilken matematik,, ysik, attronomi, länders statistik och poli iska förhållanden, mineralogi, geologi och ordmagnetism, botanik, zoologi och compaativ anatomi, allt, är med en: lika grund-ighet behbandladt. Planen för hans resa är: ek den mest omfattande, som: någom enkildt man dristat besluta. Heaw hade före agt sig en vandring mellan. vändkretsarna ar ödra amerikas continent, om: g,000mil, på år; och han utförde den, från 1790 tilll CA RÅR mynningen. af OÖmanaAannA flå dan