Aftonbladet – 14 december 1831, sida 2

iledes, med tillägg af forsellönen, 1 Rdr 4 sk, 2 rist för Korn och i Rdr 4 sk. 7 st för Blandsäden öfver medelpriset och R:dr B:co tunnan för Kornet samt rr Rdr 1 sk. 4 rist för Blandsäden mera än dessa äidesslag allmänneligen i orten gälla. Om neningen med markegånvgssättniugen är all ppställa en ömsesidigt billig norm emellan äntetagare och räntegifvare, så är det närk värdigt att dessas norm bestämmas utelutande till den förres förmån: då kronan nedgifver lösningsrätt af sin tionde, så är let sällsamt, att denna förmån helt och ållet tillintetgöres genom ett markegångsis, som tvingar räntegifvaren att lefverera äden in natura och som belastar. kronan ned stora sädespartier, hvilka icke kunna. örvandlas utan med förlust i beräknade wriser, och det är ändteligen serdceles annärkningsvärdt att markegånvgspriset. 1 en f de sädesrikaste provincer , som visserligen cke lidit missväxt eller nu kan sägas hafva ätt svag skörd, skall vara högre än i åtninstone. ett Län, der missväxten och beiofvet af fremmande biträden är kändt och fgjort. Åtskillige jordegare i Linköpings Län, öfvertygade, att rättvisan i detta, som andra fall, icke finnes utan i lika vård om allas rättigheter , hafva klagat hos Kammar-Collegium öfver dessa pris och yrkat deras nedsättning, men hafva funnit sig än mera öfverraskade af ett KammarCollegii beslut, hvarigenom markegångspriset å Korn blifvit än ytterligare höjdt till g ridr 32 sk. och å blandsäd till 35 rdr 21 sk. 4 rist, och detta utan: afbidande af den tid, som för besvärs anförande öfver Markegångs-sättningen blifvit bestämdt. Skälet till denna förändring uppgifves vara en anmärkning bland Riksståndens deputerade, mellan hvilkas meningar man valt ett medelpris, hvaraf följer att om en ledamot i förrättningen föreslår ett markegångspris, som flerdubbelt öfverstiger de gångbara, så skulle äfven detta, huruuppenbart orimligt det än är, lägga grund för beräkningar afett medelpris, som nödvändigt kommer att sakna allt förhållande, till. de gångbara, och bereda orimliga fördelar. för alla räntetagare och alla löntagare, men oberäkneliga förluster för räntegifvare, serdeles då de, som ofta händer, genom kontrakter äro förbundne att lösa spannmålen efter markegångspris. Man skulle kunna åberopa exempel af en enda jordbrukare; som blott genom desse utöfver: de gångbara prisen bestämde markegångspris, detta år, — förlorat öfver 1,000 r:dr banco; desto mera utan all utsigt till ersättning, som årstiden icke heller medgifver försäljning af säden å de orter, der möjligen : dessa öfverdrifva. pris skulle kunna erhållas och då en stor del af den jordbrukande allmänheten säkert är i samma författning, kan den fråga som sålunda blifvit underställd Kammar-Collegii pröfning, äfvensom i allmänhet förhållandet med markegångs-ställnitgen icke undgå att förtjena en allmännare uppmärk