I got subordinationsbrott, blef ban arg ochi kastade honom, hufvudstupa i en kokande gryta, hvarpå han började jemra sig, som om det varit en olyckshändelse. Han hedrog Munkarne genom sin: låtsade sorg så väl, att de utvämnde honom till den aflidnes efterträdare, Satan önskade ingenting mera. Då Satan en gång kommit i ordning med sin syssla, höll han ett så förträffligt och läckert kök, att de goda fäderna småningom glömde sina böner och fastan för att endast smörja kråset. Storätarsynden banade väg för andra synder, och inom kort hade de sju hufvudsynderna vunnit insteg hos den helige Benedikti lärjungar. Men då Satan en gång fick se en vacker ko bunden vid en gärdesgård , beslöt han att döda henne, bugga utaf en fjerdedel och låta hemta resten efteråt. Emedlertid ankom bonden, som egde kon, och dolde sig bakom en sten för att komma tjufven på spåren. Man dö-! me om hans förskräckelse, då han vid nat-: tens inbrytande såg tvänne djeflar komma till , stället för att afhämta öfverlefvorna af det i stackars djuret. Dessa båda Satans anhängare talade helt högt om deras herres skälmstycke, och sade att han snart hoppades få : se munkarne på Supe hemma hos sig. Morgonen derpå gick bonden till Abben : för att ange hvad han visste. Abboten lät ringa med alla klockorna, hvilka dock has de rostat, med undantag af den i matsalön befintliga, och då bröderne samlat sig i kyrkan, der äfven kocken hade den oförskämdheten att infinna sig, underrättade han dem om den hotande faran. Satan försökte väl att neka, men intet balp. Man grep honom bakom en pelare dit han krupit i ångesten, och uttalade besvärjelser under det man doppade honom i vigvatten. Flat och förvirrad smög han sig bort och gick till ErkeBiskopen Jean Beaussan för att söka ny tjenst. Prelaten hade länge afundats Benediktinerne en så skicklig artist. Således mottog ban honom utan orlofssedel, och då munkarne yppade kockens rätta karakter, skrek monseigneur om äreröriga bebeskyllningar och falska rykten till allmänhetens förvillande och förledande, samt försvarade sin nve tjenare i den apostoliska kärlekevs namn. Och för att straffa bans fordna husbönder för deras otacksamhet mot bans talang, ålade han dem som bot en sträng fasta på tjugo dagar. — AZ!