Aftonbladet – 13 december 1831, sida 2

Article Image
De omvexlande olika hevättelser, som ännu ständigt anlända utifrån om ryska autoriteternas mildhet eller stränghet emot Polackarne, — än om arresteringar och våldsamheter i VWarschau, än om kejsarens skonande öfverseende — bihehålla ännu en ständig ovisshet om Polens framtida öde. Man kan härvid icke undgå att erinra sig huru Franska utr. ministern Sebastiani, vid nyh2ten om Warschaus öfvergång, uppläste i dep. kamaren de mest ampla depecher från Amhbassadören i Ryssland om ryska kejsarens löften att Polen skulle åter få njuta sin nationalitet och sina gamla rättigheter enligt Wiener-traktaten till godo, så snart Polackarne bade underkastat sig. Hurva detta nu kommer att uppfyllas, är en stor fråga för hela Europa. Till strpulatioverna i nyssnämnde traktat och den constitution Polen till följe deraf erhöll af kejsar Alexander, hörde ju bland annat, attingen Polack skulle kunna dömas annat äv af sill eget lands domstolar, att ingen skulle kunna mot sip vilja föras ur riket, att inga ryssar skulle få bekläda högre civila eller militära embeten, o. 8. v, Att se allt detta gå i fullbordan är således hvad Europa väntar af kejsar Nieolai ädelmod till hvilket Polac karnve så ofta i hans faderliga proklamationer uppmanades att öfverlemna sig, och det synes som Polen skulle kunna ega någon rättighet till hoppet alt ännu få röna mnågon medverkan härtill från de stora makternas sida, medan de vänta på svaret från konungen af Nederländerna. Hvad nnder sådana omständigheter confiskationen i; f Furst Czartoriskys gods och flere Polackars aför rande till arbete vid kolonierna, i Siberien skall betyda, kunna viej rält afgöra; men om traktaternas och congressernas belgd, hvilken angifves såsom det pu rådäånde systemet och driffjidern till den politiska verldens gång, skall kunna bibehålla ens något sken af betydelse, och icke endast utgöra en före vändning för att desto mera obetingadt få erkänna styrkans rätt mot den svagare, så synes diplomatikens mellankomst aldrig hafva varit mera påkallad, än i detta ögonblick,

13 december 1831, sida 2

Thumbnail