till dess man hunne bestämma någon koloni till detta ändamål; dertill trodde han någon landsträcka vid Senegal och framför allt Algier vara mest lämplig; dock medgaf han, att den nu existerande deportationsoriten, Cayenne, vore för usel till och med för förbrytare. Denna åsigt bestriddes af Hr de Tracy, som påstod att j annat fall deportationen icke mera blefve något straff. I England, sade han, begingo många individer smärte brott, endast för att få Fri transport till Nya Holland. I detta ämne uppstod en serskild debatt mellan honom och Hr Odilon Barrot, hvilken ansåg deportationen till ett fränmande land såsom ett väsendtligt förbättringsmedel för de olycklige individer, som gjort sig förtjente af en dylik stränghet å lagens sida, och en dylik förbättring vore naturligtvis, så vidt den kunde åstadkommas, all eriminal lagstiftnings högsta ändamål. Opinionen inom Frankrike har högt uttalat sig till förmån för afskaffandet af de nesliga traffbestämnselserna i den nu bestående lasen. Man har ändteligen hörjat inse, att det mest stridande mot all samhälls-idd som man möjligen kan företaga sig, är, att genom den nöjligen ångerfulle brottslingens stämplande till beständig vanära, liksom tvinga bhonom att-allt mera fördjupa sig på den Oyckliga stråt, från hvilken han eljest kanske aflägsvat sig för alltid. Det sätt hvarpå Conseljpresidenten meddelat kamaren de sorgliga detaljerne rörande uppresningen i Lyon, har genom sin bestämdhet och öppenhet väckt förtroende. Han ville, sade han, förelägga kamaren hvarje omständighet sådan den var, emedan upprigtighet och ärlighet vore verkstallanpe maktens säkraste stöd. Derefter bad han de Deputerade hysa fullt förtroende till Styrelsen, likasom Styrelsen gjorde det till dem. Nationens mod och vishet hade förvärfvat friheten; samma mod och vishet skulle äfven veta att skydda ordningen, utan hvilken sjelfva friheten upphörde att vara en välgerning. Kamaren antog derefter enhälligt en Adress till Konung Ludvig Philip, hvari Kamarens förtroende till Ministeren uttalades. En deputation framlemnade den till Hans Maj:t, som derpå svarade: Mine Herrar! de ovoligheter som utbru stit i Lyon hafva på det djupaste; bedrvöfvat mig. Ingenting kan likväl till den grad lindra den smärta jag erfar, som det uttryck af eder enhälliga känsla, som genom kamarens deputation nu förelägges mig. Uprätthållandet af den lagliga ordningen är bland mina första pligter, och jag erfar med den lifligaste tillfredsställelse att J hjertligen iren öfverens med mig i dem tanka, att lasarnes hela stränghet bör användas för att väva så bedröfliga oordningar. Den innerliga föreningen mellan de serskilda Statsmakterna, på hvilken jag jemte