oc3 underdanig eftetrattebLe., härmed. lb Nåder tillkännagifves: Och Wi befalle c. Stockholms Slott d. 26 November 1831. CARL J OHAN. ). DD. Skogman. T anledning af Herr Öfverste Bruneronas till Aftonbladet insända och i förrgår intagna uppsats har Copy. Skepparen Malm till Redactionen inlemnat några anmärkningar, hvilka visäfven tro oss böra meddela. Fr Öfverstens uppgift att fyren vid Landsort lyste natten emellan den 22 och 23 October är icke bestridd af Skepparen Malm, som först den 23 October seglade från Carlshamn men hans skeppsbrott inträffade icke förr än den 25 klockav 3 om morgonen, då fyreo icke på 25 tysk mil varitsyolig, vid klart yädenN, hvaremot: den under Malms vistande på Hartzö,y 13 mil ännu mera vestligt och vid tjock lutt, tydligt kunde synas. Hvad åter beträffar Herr Öfverstens anmärkning det Skepparen skulle hafva prisat vinden, och derigenom kommit på Läa land. påstår Malm att han tvertom gått mera åt lofvart, men dock icke längre än att fyren, om den varit tänd, hade varit synlig på 2 mils distans slutligen säger Malm att det var klart väder och ieke, som Hr Öflverste Brunerona förmodade, tjockt, och att han icke skalle vågat söka fyren i tjocka. Då i anledning af Skepparen Malms kla— somål, närmare undersökning utan tvifvet isnart kommer att företagas, skall det troligen snart utrönas huravida samma omständighet, som enliat iv Öfv Bröneronas appgilt ä ägt nm emelian d. 22 och 234 Oct., då fyren varit hela natten Ivsande, jemväl inträffat natten till d. 25, då skepp-brottet timade; skepparen kupdeannparsvid detta tillfalle . svårligen hafva :sytta af ett ljus som var tändt två dagar förut, lika litet som man nu kan åka på släde på den snön som föll i fjol. Emedlertid ha vi hört berättas, att icke mindre än åtta skeppare skola förenat sig om enahanda klagomål, som skepparen Malm, öfver försummelse vid fyrens handbafvande. En, anmärkning synes oss härvid erbjuda sig, oberoende af frågan huruvida försumlighet vid fyrens skötsel ägt rum. Om, såsom lMHerr Öfversten yttrar, stenkolsfyren å Landsort, derföre att den är öppen i dunkelt väder, icke lyser anvat än med vinden, ieke ens till lotsuppassningsstället, och dervigenom är pgifvet att den är i hög grad bristfällig; kan det: väl vara möjligt att staten icke skulle äga medel till den ringa kostnaden för en lantervio omkring elden å en fyr vid det mest besökta inloppet i hela den Svenska Skärgården, utan att serskildt anslag af Rikets Ständer dertill be