DD EUULIKIIVU LIA. Den 30 Nov. Ehuru Engelska tidningarne med sista posten icke innehöllo några egentligt nya ändelser af märk värdighet, saknar det likväl icke, utan äger tvärtom en hög grad if intresse att lasa deras såkallade leading articles, eller de reflexioner öfver landets nre tillstånd, händelserva för dagen, regeingens åtgärder m. m. hvilka alltid upptasa en del af dessa verkliga jättar bland tidningar. Ibland de närvarande ämnena för den politiska discussionen intaga de allimänna folkmötena, som alla hafva reformens senomdrifvande till ändamål, främsta rummet. Ett sådant möte har nyligen under Sir Francis Burdetts ordförande varit hållet London. Under en tid som i alla andra länder af Europa börjat visa de synbara följderna utaf Warschaus och Polackarnes fall uti en lika synbart påbörjad reaktion emot tryckfriheten, genom censirens återinförande i Preitssen , Sachsen och Bayern äfvensom genom idkeliga tryckfrihetsprosesser 1 Frankrike och Sverige, och da vissg Regeriogar icke langre ålnöja sig att genom sina egua organer: förklara hela den periodiska pressens fraktsamhet för en lögnaktig och vrängd framställning tilt allmänhetensoroande, förvillande och förledande utan till och med låta circulärer utgå med den oförställda förklaringen, att tryckpressen måste qväsas för samhällsorduingens skul!, och att detta bör blifva ett af Regeringarnas första och förnämsta bemödanden? — hvad gör under denna tid regeringen i England? — Den ofvannämnda föreningens sammankomst ger en förklaring häröfver. Den drar icke fram sprutor eller kanoner för att skingra hvarje foiksamlingz; den uppmuntrar tvärtom sjelf folket att likt de gamle Svearne på Allhärjartingen, sammankomma: för alt uttrycka sina önskniogar: och den uppmanar nationen att väpna sig för lugnets, ordningens och den goda sakens upprätthållande; ty den känner menniskorna tillräckligt för att kunna döma, att mängdens känsla är rog sund och nog ädel för att icke missbruka ett visadt förtroende. Ehuru den medgifver att hvarje samhällsmedlem äger sina sjelfständiga rättigheter ; ända ned till arbetaren, vet den att förnåftigt styra den råa styrkan genom en klok. riktning af de gemensawma viljorna. ; Genom en sådan billig eftergifvenhet åt rättvisan vinner: den i ställev atv förlora, i kraft och sam manhållning. Ett märkligt bevis på den gada takt äfven den största Aolkmassa erhåller genom ett sådant , klokt drondlingssätt -leorbar just ofvannämnda nationalförening, då en af demagogen Hunts anhähgare steg fram, ech ville tala för ett vidsträcktare reformförslag, men genast blef under ett förskräck