Lund den 9 Novemb. Sistl; Måndags afton var Lund vittne till en blaud de vackraste Ungdomsfester. Omkring 200 studerande jemte flera yngre akademiska Lärare hade församlat sig på Herrar Wengbergs öfra salong, för att mottaga de från Polen nyss anlända kamraterna, Med. Cand. StilIce, Bergh och Stenkula. Alla längtade att trycka de tre brödernas hand, alla ville gerna höra ett ord af dem om det tappra, olyckliga Polen. Vid deras ankomst slöt sig derföre kring enhvör af dem cen krets af lyssnande vänner, liksom fordom kring de hemkomne vikingarne; och de berättade äfventyren elektriserade ailas hjertan. Med ungdemlig cutbusiasm proponetrades och dracks en skäl för de återkomne, under styckeskotts aflossande och ubder afsjungandet af följande verser: Välkomna bröder! till: Sveriges jord! O att J kommit med segerord! Men Polska Örnen på nytt är fången; Förlåten, — sorg är förmäld med sången, Välkomna Iikyäl från Weichseclvåg! En segerfest är Ert återtåg. Hur stundens högtid vår glädje väcker, Och hvarje hjerta Er lagern räcker, Välkomna trefallt i vänners famn! Polonia räddar en dag sitt namn. 7 Härnäst när frihet står upp och glöder, Då segrar. himlen. Er skål, J bröder! På den öppna platsen vid Domkyrkan afbranm derefter ett vackert fyrverkeri, och med hvarje raket flög ett hurrarop för frihet, ära och sjelfständighet upp i den dunkla aftonhimmeln. Den ungdomliga sinnena öfverlemmade sig: så mycket heldre åt återseendets hänrycknihg, som de, af hvad som händt, ej funno, skäl att tro, alt fribetens träd är utdödt eller bar stannat i växten: det är blott en löffällning, att det icke må resa sig för högt på en gänglig stängel, såsom det yttrades för tillfället: Efter tvänne timmars sam-— manvaro ätskiljdes sällskapet! under ett: lifligt burra för det gamla, redliga Sverige, oeh i hvarje ögatyckte man läsa: Mätte känslan för det rätta, sköna och hetiga alltid sammanhålla -Cårolinas. ungdom! HR — MM OO VV MU VV — —— 8tw—i-xne—e o— CZ ——SR OT . nr ——