Aftonbladet – 12 november 1831, sida 2

da hvad våra tappra soldater börjat. Tiden och våra bemödanden skola utrota fröet till de misshälligheter, som så länge söndrat två nationer aj samma stam. Uti våra undersåtare af Konungablott se medlemmar af samma stora familj, lvilken J tillhörven. Genom älclmod och glömska af det förflutna skolen-J bidraga till främgängen af vårå bemödandlen ått-rotfästa en innuerligare varak figare förening mellan nyssnämnå land och rikets öfrige delar.? FRANKRIKE. Ö Det berättas att Styrelsen ämnar göra stora ansträngningar till. upphjelpande af Algierskacolonien; större delen af de 5 millioner Kamaren nyg I ligen beviljat tros blifya använde till detta ändamål. Hertigcus af Royigo utnämnande till Guyora hör med bilräde af Statsrådet Pinchon bekräftas nu af de oficiella hladen. Man ärnvar genom, betydliga pPrömier söka förmå Fransmän att nedsätta sig i Algicf och vinuer då det ytterligare ändamålet att blifva af med ca hop öroligt och syslolöst folk, I Azlgier var Ingenting mindre änlugnt o I för närvarande. Beyen-af Constantineh rustar sig alltjemut ort bereder sig att understödja rebellerne i deras, företag mot Bona. Revolutionen i Mas I rocta griper omkring sig. Invånarne i Algier göa I ra förberedelser alt försvarar sig sjelfye i händelse 4 I Frankrike icke alfvarsamt antager sig, deras sak.., Le Terms innehåller rörande Frankrikes förhållanden till Ryssland en interessant artikel. Att n I dessa makter stå på god fot med hvarandra gör st I den sig viss om. Enligt trovärdiga personers intyg iv) tillägger Tems, som nyligen anläntlt från Ryssland ;s I är det dessutom icke tänkbart att detta rike skullo it ) företaga något imot anlra ståter; allraminst mot sir) Frankrike. Pårtviintressen och nödvändigheten. id att med uppmärksamhet följa de inre händelserna te ) medgifva icke regeringen möjligheten att företavi ) ga ett dylikt krig. Adelnsideer äro mycket utik I vecklade — såsom :båvis derföre ähföres uppresas ningen i Novogrod — och slafvarne sträfva allt 3r ) allvarsammare tillrett fullkomligt afkastande utaf er sina bojor, i OEx Hertigen af Braunschweig bor i Biyoune oth iI skall med ifver der befordra desertionen till Spaas I nien, hvilken sedam hans ankomst mycket ökats, oli Han har heställt . 2,000 Franska uniformer och re ) betalt skräddarne på hand 20,000 Frances derför. gal I Deputerade Kamarenhar åter en något storek mig debatt förevarit i anleduingen af förslaget om cen half milions heviljande till de politiska er. flyktingarne. Man: beskyllde Ministrarne dervid sr. å nyo att hafva gifvit desse förhoppningar som Cj en I blifvit realiserade, och sålunda inledt dem i miss. ed I lyckade företags General Lafayette försvarade sig )loch flyktingarne mot UtrikesMinistern Sebastiani. id. Ministrarnes förslag; sobt syntes oppositionen så föga motsvarande ändamålet —ett bistånil åt de olycklige flyktingaåene — gick dock igenom, med den ofantliga pluraliteten af 250 röster mot S. . P MarinMinpistern förelade Kamaren i sessionen d. er 127 October ett lagförslag rörande tilldelande af lika I ka rättigheter med de hvite, åt den färgade befolkNn ningen i Colonierne. af Den Comite som blifvit :nedsatt att pröfva CieI villistan har från Tuillerierna inbemtat nödiga å l upplysningar. Regeringen ämnade för Konubgen ar I begära 18 milioner ,, men under hand hade man rar I kommit öfverens att låta, om så oundgängligen 200 I befinnes, afpruta 5 a 6 millioner. än HoLLanv ocH BELGIEN. taf I Belgiens Representantkamare har den ges I hemliga Cofniten icke ännn, slutat sina öfda I verläggningar rörande antagandet af Confeett rencens fredsförslag. Visst är att man både riket Polen, återställde till Ryssland, skolen I: rikes hotelse att alldeles .öfvergifva honom är åter ell band på honding ock den dicståtoriska ton Conferencen på de sista: tiderne antagit, gör utan tvifvel slag i Saken jemte det att den. visar det de stora makterneåtminstone för ögonblicket äro fullt enige. Två Engelska krigsbriggar. hafva anländt till Ostende. i Belgiska blad göra sina icke särdeles uppbyggliga betraktelser öfver de penningeuppoffringar hvarmed Belgien får :köpa sin frihet. De hus och jordegare somlidit under kriget fordra 10 millioner i ersättning; manufacturisterne äfvenledes 10 millioner, Frankrike: 1,200,000 för det oss meddelade bistånd. Vi hafva upplånat 22 millioner; Holland fordrar 100 millioner (2!) Invånarne i de prövincer som lösslitas från Belgien skola hafva 2 millioner i understöd. När allt:detta blir betaldt,; få vi erfara hvad det kostar att få en frihet, som består deruti att nödgas gör hvad andra befalla oss.) Kungen af HollandPSkall ha frågat Engelska Ambassadören hvem som ginge i borgen för erläggande af Belgiens skuldsumma till Holland. Då Ambasswdören härpå svarat att Conferencen derföre ginge i borgen, skall Konungen yttrat att en sådan borgen kunde han icke antaga. Conferencenhade också garanterat honom besittningen af Konungariket Nederländerne och likväl existerade detta icke mera: i Österrikiska regeringen har aflåtiten proclamaåtion innefattande amnesti för alla dess undersåtare i, Galicien hvilka deltagit i Polska frihetskriget, så vida de återvända till sin shembyggd inom en månad, Deras consfiskerade egendom återställes . dem, likväl utan förhärmanrde af deras rätt, som under tiden kommit i laglig; besittning af egen. dom. Offcerare och Embetsmän, hvilka utan att förut -hafva erhållit afsked ur Kejserl. tjenst, gått till Pohlen äro uteslutna från Amnestin. I Frankfurt am Mayn har, med afseende på de sistattilldragelserne, Styrelsen utfärdat:en prodlamation af följande hufvudsakliga inneKåll: Så snart mörkret inbryter få ej flera, än högst5 personer stå eller gå tillsammans på offentliga platser. Hvar och en som efter kl, 10 visar sig ute skall hafva påtänd lykta i hand, . Skulle i trots af dessa föreskrifter likväl folkskockningar ega rum uppmanar militären dem att åtskiljas icke med tilltal utan på det sätt att den, med viss mellantid, på folket aflossar 2:ne salvor med löst krut; skingrar sig dock: massan icke, skjuter mililären, allt utan föregången varning, tredje gången skarpt. Konungen af England -har låtit wedsätta en Commission bestående af Kronans och folkets ombud, till granskning af ett förslag. till. Regeringsfornr och Grundlag för Ka-.