Aftonbladet – 8 november 1831, sida 1

vie MV ULEF 10 4 av eve, Se SPE MVEf IM RTR RR Rd en är LR skill. banko raden. Utdelningen kl. Eefterimidd DEBATTEN RÖRANDE PAIRSKAPET I FRANKRIKE. (Fortsättning af Herr Boyer Collards tal från Nya Aftonbladet n:o 2.) Enda frågan är således om ärftligheten af vårt Pairie är en god eller förkastlig ivrättoing. Är den förkaestlig, så må den afskaffas, vore den också tillkommen i går. Men om den år belsobringande, så frågen icke efter dess ålder, eller hvad luftstreck som sett den födas, Hvad betyder det om den är äldre än Julirevolutionen? Desto bättre, dess byggnad är då så mycket fastare; såsom Eken har den härdat sig under stormen. Jag ville att den vore ännu mycket äldre; ty jag värderar det A ristocrstiska elementet i Statsbyggnadens samman sättning, och jag underkastar mig gerna det åtlöje som drabbar anförandet af så föråldrade namn, till stöd för min sats, som Cicero, Tacitus, Montesquieu. Likväl, Mine Herrar, är väl Franska Pairiet — ehuru hvärken en spillra från flydda århundraden eller en nyss timad revolutions improviserade skapelse — derföre mindre hvad det bör vara, efter våra samhall-fordringar, nemligen en förening af de verkliga öfverlägserheter samhället innesluter? Hvyilket land i Europa, England meds in lysande Aristrocrati ieke ens undantaget, erbjöde väl ett us val af mera utmärkta män i krig och fred, i vetenskaper och konster, jrg ville tillägga, i börd? ty, — ögonblicket är inne alt högt saga det — ett historiskt namn är en storhet och vördnaden för fordna tiders ära har sin grund i en ädel känsla. Jeg kommer nu till folksuveräneteten, denna afundsamma och högstämda suveränetet, som nedkastar i stoftet Pairiels ärftligbet. Hvad är folksuveråveteten? Man fattar benne på olika sätt; man låter bennespela mer än en roll. Till en början frågar jag, är den ingenting annat än den gudomliga rättens? nödvändiga motsats och motståndare? I sådant fall finnes ingen strid; ty inga stridande fionas. Den gudomliga rätten öfverflyttad från kyrkan till staten, är en historisk osanning. Lydnaden för den bestående makten, denna må vara hvilken som helst — se der den enda politiska läral som religionen yrkar. (Det är sannt! ropas från flera båll.) Är det legitimi:eten som man vill göra till folksuveränetetens motsats? Mine Herrar! Legitimiteten är ingenting annat än monarkiens ärftlighet, bekräftad af öfverlåtelsen; det är derföre den med tiden