bar jag avtydt sambhöllets and Stabilitetens. Om man ej frå denna; om man gör en förändring utan att på förhand vara viss att den är nyttig och icke allt för ingripande, stör man samhällets lugn och befordrar icke dess lyeka. Dessa dubbla interessen, fortskridandets och Stabilitetens, äro sålunda oskiljagtiga, Detta bekräftas af de mest hvardagliga exempel, Så till exempel, när man talar om vår fö;sta revolution, uraktlåter ingen att. säga: Hvilken skade att icke Turgot och IVecker genomdrefvo sin plan om primärförsamlingar! Hvad är meningen afdetta utrop? Att det är skada ett icke fortskiidendet skett gradvis. Ännu ett exempel: man talar jemt om Handelsfribheter; men fins det pDågon som nånsin yttrat; alla Tulltaxor böra på en gång afskaffas! hela det nuvarande systemet med ett slag tillintetgöras? — Nej, mina Herrar, i politik, lika om i administration inser hela verlden atstegen böra vara afmätta och beräknade. Frågan blir således att förena fortgångsoch stabilitetsinteresset och att laga det båda representeras i kamrarne, Men, invänder man, låt sambället sörja för sig sjelfiy det känner sina intressen så väl som ni; det vet att det behöfver både fortgång och stabilitet, Låt samhället få gerom val sammansätta sina båda Kamrar, och de skola upfylla det dubbla bebofvet, I sådant fell borde ett förutsättas: ett ett land alldrig kon bedraga sig. Visserligenär Fsanska folket fullt af lysande och redbara egenskaper; de skönaste rättsenligaste driffjedrar leda dess handliagssätt, men det bedrer sig såsom alla andrs; det bedrar sig måhända lättare, emedan det är lilligare än andra folk, och följaktligen viet in de beroende af ögonblickets intryck. Nå! val! bvad vi vilja är att styrelsen icke skall beroaf dessa dagens och ögonblickets passionrer. Om allt i Frankrike sker genom vel, skall styrelsen alldrig finnas sammansatt annorlunda än etter dessa pasioner för lagen (afbrott till vänster). Uader 40 år af en molig och hävdelse rik id har Frankrike varit beherrskadt af ev nängd serskilda ovinioner, alla lika uteslutande, Jika våldsamma, Det har velat rihet och jemlikhet, ech detta ensam; det sar velat ordning och denna ensam: det var velat fred, och då bar det biott talat om fred och glömt allt annet livad jag Önskar vore derföre ev myndighet, så ställd, så inretted, att den alltid återkallade i mionet hvad man vere ferdig att glömma, en myndighet, med ett ord, som ständigt, och på samma gång, underhöll tanken på ideer af storhet, af fAhet, sf fred och af jemlikhet