Aftonbladet – 7 november 1831, sida 3

nödvändighet tyckas följa på hvarandra? Här ser man likväl nyttan af.att rådföra sig med sakkunnige män. Herrar Arfvedson, Smerling och Hegardt hafva icke antagit såsom oundvikligt, att en större spannemålsinförsel nästa år skall komma att äga rum, och för öfrigt från sjelfva denna händelse slutat till möjligheten af ett större utbyte med våra egna artiklar, hvilket det ligger i handelns natur att framkalla. Vidare har Hr Grefven endast på beräkningen af ett fixt och oförändradt pris här på stället grundat sitt omdöme att kursen skulle verka till fällande af våra exportartiklars silfvervärde. Äfven i detta afseende hafva de Handlande upplyst, att en ökad kurs d. v. s. lägre silfverpris i år, kan bereda ökade uppdrag för nästa år, de ökade uppdragen höja priset härstädes och detta åter verka på silfvervärdet. Vi skulle ännu härtill vilja lägga, alt det äfven kan gifvas ett pris å våra varor på utländska platser, i det landets mynt, och för alla sådana poster, som der kunna föryttras af våra Handlande, kan naturligtvis en hög kurs icke verka ofördelaktigt på priset. De trenne första frågorna ha således blifvit nekande besvarade af de ofvannämnde Hir Handlande och hela den vackra serien af slutledningar, på hvilken silfverköpets verkställande nu genast skulle grundas såsom em följd af den relativa större förlusten . att dröja dermed till nästa år, ramlat omkull för de välgrundade anmärkningar svaren innehålla. Uti svaret på fjerde punkten hafva de trenne Hrr Handlande likväl framlagt det vigtigaste skälet emot silfverköpets och vexlingens verkställande i en så ofördelaktig period som den närvarande, och deras utlåtande öfver denna punkt förtjenar att väl och moget besinnas. Det är klart, alt om utvexlingen en gång begynner, så måste, meningen och ändamålet dermed, om den skall hafva något sådant, vara att den ständigt skall fortfara, d. v. s. åtminstone tills Konung och Ständer annorlunda beslutas. Sker början dermed emedlertid under ea missgynnande kursperiod, så att Banken i förstone måste vidkännas några förluster; så kan man taga för gifvet, hvad verkan detta i sin ordning kommer att hafva på allmänhetens tänkesätt. En stor mängd af dem som äga hkapitaler skola, när tiden till en ny Riksdag tillstundar, tänka sig åtminstene möjligheten af någon förändring 1 Ständernas beslut om Banken. Då man af alla tiders erfarenhet känner hvilket skyggt djur kapitalisten vanligen är, så kan man utan att tillvita bonom alltför mycket misstroende till Bavkens robur et securitas lätt förutse, det hvar och en, 1afvaktan på frukterna af de visa beslut hvarmed landets Fäder skola framkomma , hellre beröfvar sig några månaders ränta