i sia mjölbod. Det är dock skada att denna vackra grundsats om rättvisa och srannlagenhet ej fått vara fned längre, än i afhandlingens. börjans i fortsättningen deraf, och isynnerhet slutet, är han aldeles utträngd af ensidighet och förhastande. Man har lagt så stor vigt på Hr Lincks bugskott att etablera en Spisbröds-försäljning, som om han hade fuunit den filosofi-. ska stenen. lians ansökning, säger man, innefattar en för hufvudstaden och äfven för kringboende jordbrukare vigtig printip-fråga, dessa sednare, menar wmanv, skulle, om de finge införa bröd till salu, afstå från Bränvinsbränningen; genom ett bättre brödpris skulle folkstocken ökas; genom tillgång på ett torrt bröd, som fortare genomtränges af magseften , skulle den allmänna matsmaltningen lättare gå för eg! tänderna få en stärkande öfning; hushållen blifva mera reglerade? ; och slatligen — tillägger Hr Linck i sin förklaring — skulle Chbolera morbus derigenom säkrast hämmas. Korteligen: hela den gyllene tiden, med hälsa, nykterhet, dygd och gawman, skulle komma till det gamia Sverige — bara Hr Linck finge sälja knäckebröd i sip mjölbod vid Röda Bodarne. Då Regeringen kan så lätt, genom Herr Liock, locka himmelens välsignelse ned öfver landet, så tycker man naturligtvis, att Embetsoch Byggnings-Collegium, ÖfverStåtbållaren samt Kongl. Commerce-Collcglum, gjort en stor synd, då de atstyrkt nådigt bifall till detriksgagneliga projektet. Dessa auctoriteterhafva emedlertid åberopat skäl för sin enstämmiga åsigt af ämnet; och då frågan icke saknar vigt, torde det icke vara or vägen attundersöka huruvida samma skäl uppvägas af Aftonbladets och fr Lincks mot-argumenter. Jag tror att det snart skall visa sig, att dessa sednare härröra från glömska af hvad lagarne stadgat och erfarenheten upplyst i ämnet. Först och främst har man storligen misstagit sig, då man framställt Bagerihanpdteringen såsom ett af de vanliga skråhandtverken; den är tvärtom en fri industrigren, för hvars utöfning aldeles icke fordras de. vilkor, som 1720 års Skrå-Ordning föreskyifver. Denna vigtiga förändring infördes redan d. 14 Aug. 1828, medelst Kongl. M:ts nådiga bref till Commerce-Collegiuwm, allmängjordt i kungörelsen d. rt Sept. samma år. Den som har råd att skaffa sig ett ordentligt Bageriverk, erhåller, enligt samma Kong!. Bref, utan svårighet rätt att begagna det under samma vilkor som de äldre Verken; och — märken väl, mina Läsare — om nu detta yrke är en ;å enorm guldgrufva som man påstår, — hvarföre skynda då icke våra kapitalister att deri nedlägga sina kontanter, för att af dem draga den ofantliga, men iätta vinsten af 160 procent ?? Ty en mindre avance gifver. icke Bagerier