ät rvinesk POLEN. Ryska posten, som ankom i går, innehåller åtskilliga rapporter öfver operationerna emot Norra Polska Armeen, af hvilka dock intet uytt inhemtas, såvida man icke för sådant vill anse uppgiften, att Polackarne skola i stora hopar rymt öfver till Ryska lagret, till ett sammanräknadt antal af 15 å 20,000 man och 92 kanoner. Ensamt vid Plock hade 2,000 man och 100 Officevare vägrat att åtfölja armden. Uti ett bref från en Fransysk Läkare i Warschau, skrifvet i slutet af September, till utgifvaren af Le Temps, uppgifves det, att alla Läkare ännu hafva oatbruten sysselsättning på Lazaretterna, och att antalet al de sårade vid Warschaus: intagande, hvilka nu skötas derstädes, uppgår till vid pass f,500 Polackar och tolftusen Ryssar. Ett bref från Krakau af den 27 September, infördt i Allgem. Zeitung, innehåller om Gev. Rozyzkis inryckande på Krakauer gebitet , bland annat följande: — — — Ni känner redan af föregående berättelser från Gallicien Gen. Romarinos öde. Att den tillämnade föreningen mellan hans och Rozyzkis troppar icke lyckades försatte den senare i en högst kritisk stallniug (man vet att dessa båda anförare hade fattat den planen, att draga sig tillbaka uppåt bergstrakten från Sulejow till Pisiza, öfver Opozuo, Schydlowiez och floden Kamienka, för att under vintern rekrytera sina stridskrafter.) Han förföljdes af fyra kolonner och uppnåddes af dem den 24 vid Skalmierz och Pinzow. På förra stället kommenderade General Kamienski 12 sqvadrover kavallerireserver som hade organiserat sig å nyo och nu plötsligt öfverraskade af en öfverlägsen styrka, måste rädda sig in på Krakaus gebiet. Nu var Rozyzki vid Pinzow öfverlemnad åt sig sjelf. Han uithärdade tappert flera anfall, men då han på begge siva flanker såg sig angripen, drog han sig mot Wohidrum och derifrån in på Krakauiska gebietet. Förtropparne inträffade härstädes den 24 klockan tre eftermiddagen och! åtföljdes af större afdelningar. Hela Staden sattes i rörelse , gatorna voro fulla af menniskor, ej så mycket för att begapa en mängd olika uniformer och vapen, Krakuser, Mazurer, Häst och fotjägare, Wolbyniska Legionen, Polska Kossacker m. m. som för att erfara något om deras anhöriges öde. Soldaterne utforo i förbannelser mot sina anförare och sade, att de Ryska Soldaterne af medlidande för deras olyckor anförtrott dem, det de redan för fyra veckor sedan varit förrådda och sålda; Ryssarne hade äfven hjelpt många att komma undan och fly till sina bemvist, Polackarne beskyllde äfven sina anförare, att ha hindrat dem gå till Krakau och anvist desse Wohlbrum som samlingsställe, för att cam doenåtdtada lemna dem 1I PR vssarnes skrifning rörande scen, då oflicerarne togo i afsked af soldaterna; en högtidlig tystnad rådde, men förvandlades lik väl efter en stunds förlopp till allmänt knot och öfvergick slutligen till förbannelser och beskyllningar för förräderi. Soldaterne vägrade att gå till Podgorze, och en allmän förvirring uppstod som hindrade Senatorn Gvrodzizki att antekna de aftågandes namn, (Czaykowskil satte sig likväl ståndaktigt mot en sådan åtgärd.) Man lät emedlertid Österrikiska konsuln afröja bryggan och vidtaga alla anstalter till soldaternes mottagande. Emat kl. 8 ankom underrättelse att soldaterna vägrade gå till Gallicien. Officerarne anlände dock kort derefter, och bryggan blef ännu en gång satt i ordning och inrättad till karantänsplats. Soldaterne spridså de sig i staden och folket höll sig försam-j EK ladt inpå natten; det säges att man genomi fre sökt Skrzyneckis boning, men erhållit förte: säkran, att han med Chlopicki begifvit sig i; Ti till Podgorze. Hela natten patrullerades, och I ni allt förblef lugnt. ga Den Lithanuisk Wolhyniska Legionen, thy blomman af dessa länders ungdom, satte sig I ge samma dag vid fgolonia (nära gränsen afibe Krakaus område, som de ej ville beträda) hö på fartyg öfver till Gallicien. Flere af dem ) ä ä bragtes till förtviflan, då de funno alla sina or uppoffringar och förhoppningar fruktlösa j de och störtade sig med sina, hästar i Weichsk seln der de funno en efterlängtad död. —— Söndagen den 235 ökades de ankommandes antal betydligt, och man hörde ej annat än hotelser och förbannelser. Då syntes en Rysk Stabs-Officer som parlamentär, åtfölja af några dragoner, och få: medförde en skrifvelse från General Krassowski, som förklarade, att, såvida Senaten j en icke hade nog makt för att utfemna den jlre flyktade Militären och krigsmaterialen; han sn sje!f skulle afhemta den. Flere Ryska parlamentärer anlände, och man trodde allAA mänt att Ryssarne voro i antågande mot Staden. Man kan lätt föreställa sig hvad intryck detta skulle göra på invånarne. Hvar ock en af den ankommande militären ville heldre bege sig till Gallicien än bli utlemnad. Senaten lat tidigt på morgonen den 26 utgå en uppmaning att inom 241), timmar bestämma antingen de ville träda i Rysk fångenskap eller gå i Österrikisk Ka.r 4 rantän. Klockan 3 e m. var bryggan 5 full med öfvergående Polackar; påla begge stränderna syntes en oväknelig mängd L o fd åskådare; man tog afsked af hvarandra, tt och öfvergången räckte till långt inpå natI, ten. Nästan vid samma tid passerade infanteriet Weichseln i trakten af Zator, 9; hvarigenom alla på denna sidan om floden ji belägna Wojwodskap kommit i Ryssarnes våld, och tillika innemot 10,000 fångna Rys4 a . sar blifvit befriade. HN i SPANIEN. Madrid den 22 Sept, Underrättelsen om lt TTWarschans intavande emanttnos med ctäörcta